Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF WACHTMEISTER OCH J. L. HÅRD
229
I slutet af september utrymdes Böhmen af de bägge
preussiska härarna, som började lida brist på lifsmedel. Härunder
kommenderades prins Henriks arrièregarde af general Hård, så
att Gustaf Wachtmeister äfven fick tillfälle att studera
återtågets svåra konst. Han skulle trettioett år därefter visa att
de lärdomar han fått i detta afseende ej voro förspillda. Yid
återkomsten till Sachsen blef han stabskapten vid Hårds
regemente. Konungens här, som brutit upp före prins Henriks,
följdes af Österrikarne under Wurmser, som nära 18 år därefter
sk tappert och så olyckligt skulle kämpa mot den unge
Bonaparte i Italien, ända in i Glatz och stod en längre tid därstädes
i närheten af konungens läger.
Hvad prins Henriks armé åter angick* så drog den sig
tillbaka till Sachsen. Under början af år 1779 gjorde visserligen
en del af hans trupper under general Möllendorff ett nytt infall
i Böhmen, men de drogo sig snart tillbaka. Ty diplomaternas
långvariga arbete på att återställa freden kröntes omsider den
13 maj 1779 rnetf framgång. På grund af Rysslands och
Frankrikes hållning såg sig nämligen kejsaren nödsakad att ingå på
freden i Teschen, enligt hvilken han måste åtnöja sig med det
lilla området Innviertel samt erkänna preussiska konungahusets
rätt till markgrefskapen Ansbach och Baireuth efter den
därstädes regerande liniens af huset Hohenzollern utslocknande.
Hade freden icke kommit emellan, skulle prins Henrik under
»prætext» af sjuklighet fått nedlägga sitt befäl. Fredrik den
store hade visserligen på det högsta berömt sin broder för det
sätt, hvarpå denne verkställt sin inmarsch i Böhmen, men
prinsens ledning af fälttåget hade däremot till den grad ådragit
honom konungens missnöje, att Fredrik ej ens vårdade sig om
att dölja detsamma. Till sin omgifning yttrade han nämligen,
att han hade orsak »att vara illa tillfreds med sin broders
in-aktivité under den sista campagnen samt med dess öfriga
förhållande, som på intet sätt hade svarat mot den idé man
haft om dess militäriska talents. Hans Kungl. Preussiska
M:t skall därjämte ej otydligen låtit förstå, att den
reputation af en stor fältherre, H. K. H. under förra kriget1
förvärfvat sig, vore nog précaire och borde till större delen sättas
1 Härmed menas det sjuåriga kriget, i hvilket prins Henrik mycket
utmärkt sig.
Eist. Tidskrift 1893. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>