Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260
ÖUSTAP NERMAN
Sådana äro icke sällsynta utan förekomma tvärt om ganaka
ofta i de isländska sägnerna. Så ansåg man sig, på väg från
Bergen till Viken, eller det nuvarande Bohus län, färdas öster ut,
ehuru större delen af vägen gick söder ut; och öster ut kallades
det äfven, då man färdades från Tönsberg till Kongelf, ehuru
det rätta uttrycket bort vara söder ut. Färdades man åter från
Viken till Agder, eller Norges sydligaste del, så kallades detta
norr ut, ehuru rätta riktningen var väster ut. På samma sätt
beskrifves Olaf Haraldsons färd från Sotaskär1 till Mälaren
hafva skett öster ut, ehuru riktningen var först nordostlig och
sedan västlig för att kunna komma till Stockholm, som ligger
i det allra närmaste rätt norr ut från Sotaskär. På en tid då
kompassen ännu var okänd och man för bestämmande af
väderstreckens lägen icke hade någon annan ledning än polstjärnan,
var det icke godt att hålla reda på dem. Härom yttrar
Hildebrand:2 »Riktningen af en del af vägen har gifvit namn åt
hela kosan, hvarvid man äfven måste taga med i beräkningen
oförmågan att få en öfversikt af det hela. De ofta
återkommande väderstrecksuppgifterna kunna äfven vara tvetydiga.» Det
vanligaste synes vara, att man förblandat öster med norr och
väster med söder, hvilket påtagligen ägt rum vid beskrifningen
af Agnefit8 läge, ty ändras nu öster och väster till norr och
söder, så får man de rätta väderstrecken; eller att stället legat
norr om Tören och söder om Stocksund.
För att en utgräfning, sådan Snorre beskrifvit densamma,
kunnat verkställas på en jämförelsevis kort tid, måste denna
hafva ägt rum i en grusås, och en sådan, ehuru icke längre höjande
sig öfver vattenytan, finnes än i dag, där Stockholms sluss är
belägen.
Denna ås utgör nämligen en del af den s. k. Stockholmsåsen,8
hvilken, tagande sin början vid Östuna kyrka i Uppland,
fortsätter därifrån söder ut till sjön Drefviken i Södertörn. I
Stockholm har den i en aflägsen forntid genombrutits vid Norrström,
men Brunkeberg, »staden» mellan de båda långgatorna, Söder-
1 Sotaskär ligger i Sotholms härad p& Östra stranden af Södertörn vid
Häringe viken.
2 Hildebrands uppl. T, s. LVII. Det viktigaste exemplet på en sådan tvetydig-
het synes vara det ställe i Håkan godes saga, kap. 8, där uttrycket »allt austr
fyrir Gantland», kan hänföras likaväl till Väster- som Östergötland.
* Erdmann, Sveriges kvart&ra bildningar s. 283; Sveriges geologiska anders.
Bl. Stockholm, s. 37.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
