Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
GUSTAF NERMAN
Man bör nämligen kunna antaga att den stora grusåsen
mellan Stocksund och Agnefit varit på den tiden icke allenast
högre än hvad den nu är utan därtill med stor sannolikhet
skogbeklädd, hvarigenom utsikten mellan de två ställena hindrats.
Vidare bör beaktas, att Olof Skötkonungs folk har för att
bevaka Stocksund icke kunnat ligga på annat ställe än antingen
Helgeandsholmen eller ock Norrmalm, och således, för att komma
till Agnefit, först måste taga sig öfver vattendraget, hvilket
natur-ligtvis kräft en viss tid. Slutligen bör ej förglömmas, hvarom
sagorna nu ofta upplysa, att fältbevakningen på den tiden lämnade
i fråga om uppmärksamhet mycket öfrigt att önska. Då därtill
kommer, att utgräfningen mycket väl kunnat försiggå på några
få timmar (Gedungsen rann tom på fyra), så låter det mycket
lätt förklara sig, att svearne, icke tänkande på en sådan ntväg
utan troende sig redan hafva fångat Olaf, tagit saken lugnt,
där de lågo, men, sedan de fått nys därom, rusat dit, kommit
för sent och i brådskan råkat ut för äfventyret på de rasade
strandbackarna.
Af beskrifningen framgår tydligen att Snorre antingen själf
någonstädes sett en sådan tilldragelse, eller ock att han därom
erhållit en fullt trovärdig uppgift, ty eljest skulle han icke kunnat
skildra tilldragelsen så naturtroget som han gjort.
Vidkommande en utgräfning vid Södertälje,1 så kan denna
tänkas endast i den först befintliga dalgången mellan Mälaren
och sjön Maren, från hvilken senare en farled till Östersjön
funnits långt in i den historiska tiden.
I denna dalgång ligger nu den norra delen af Södertälje
kanal, som fullbordades först i början af detta århundrade; men
dessförinnan hafva, alltsedan Engelbrekts tid 1435, flera försök
blifvit gjorda att därstädes bereda en farled, och 1780 gjordes
ett, äfven detta misslyckadt, att den vägen afleda Mälarens
myckna vatten.
Spåren af de äldre försöken uppmättes och afvägdes omkring
1770,2 hvarvid utröntes, att den 954 ra. långa grafven var 1,2
k Is, m. djup. samt att dess botten låg 4,15 m. öfver Mälarens
dåvarande vattenstånd och att den naturliga markens höjd låg
omkring 6,0 m. öfver samma vattenstånd.
1 Svederus, Stocksand och nya slussen, s. 11.
2 Marelius, Om Mälarens utlopp, s. 15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
