Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
GUSTAF NERMAN
var kvar och hade icke Olaf Haraldsson i sina händer; snarare gick
det honom emot, att mycket af hans folk sjönk ned, då näset
rem-nade framför Olaf, och sjön lopp upp under dem, så att en stor mängd
människor förgicks för Olaf Svenske. Men det kallas sedan
Konungssund, och far man sedan dess med skepp genom sundet. Och Olaf
Svenske kunde länge efteråt ej höra, att det kallades Konungssund,
utan ville han låta kalla det den digre mannens sund.
Denna berättelse förlägger tilldragelsen således till det ställe,
där »en låg strand (fit), som heter Agnefit, gick fram på ena
sidan utmed vattnet, och är det ett långt näs (nestange)», hvilken
beskrifning äger fullkomlig tillämpning på den fordna åsen, där
Stockholms sluss nu är belägen. Alldenstund Styffe,1 samt efter
honom Munch och Unger, numera emellertid hafva antagit, det
utgräfningen skulle hafva ägt rum från Skarfven, måste läget
därför sökas i närheten af Almarstäk.
Den där ofvan liggande delen af Mälaren har därstädes förut
haft två utlopp, hvaraf det ena är den nuvarande farleden till
och från Upsala; och hade samma utlopp en västlig mindre gren,
som bildade den holme, hvarpå de katolska ärkebiskoparnes slott
Almarstäk fordom var beläget.
Förr, och då Mälarens vattenstånd var högre än nu, måtte
vatten ständigt hafva funnits i denna gren; men numera äger
detta rum endast vid höga vattenstånd, och detta endast sedan
densamma upprensades på 1840-talet för beredande af utlopp för
öfverflödigt vatten i Skarfven.
I forna dagar ledde ingen fast bro öfver Almarstäk, ty
sådan byggdes först 1804, då vägen lades öfver slottsholmen och
den gamla med sin färjinrättning, som låg i närheten af den
nuvarande landsvägsbron, öfvergafs. Nämnda bro byggdes på
1860-talet, då den gamla refs.2
Det andra utloppet låg omkring 1500 meter fågel vägen väster
om xllmarstäk, på det ställe, som nu kallas Ryssgrafven, men
förut Lilla Stäket.
I de af E. Palmsköld under åren 1698—1718 gjorda
samlingar finnes om namnen på dessa utlopp antecknadt följande:
1 Styffe, Skandinavien nnder unionstiden, sid. 294.
2 För att föreviga minnet af den gamla bron restes midt för densamma på
slottsholmen en stor minnessten, på hvilken kan läsas följande skrift i förgyllda
bronsbokstäfver: »För bekvämligare öfverfart byggdes denna bro 1804 af Grefve
Samuel af Ugglas.» Af en äldre i stenen inhuggen skrift, som, ehuru fylld med
stenkitt, dock kan läsas, erfar man emellertid, att stenen förut varit rest i
Stockholm vid Norrbro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
