- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Trettonde årgången. 1893 /
325

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

P. J. HÖPPENER

325

Målet skulle refereras af hofrättsrådet J. 6. Bergenstråhle,
men af någon orsak, okändt hvilken, hade denne vid sitt
afskedstagande 1762 ännu ej fullgjordt detta uppdrag, som nu
öfver-togs af assessorn Rudman Bergenstråhle; denne föredrog äntligen
den 3—5 nov. 1763 så väl Höppeners eget som hans svågers
mål mot Nordman. Den 8 nov. och 1 och 2 dec. s. å. är det
äfven tal därom, i det svaranden anmäler ombyte af ombud och
uppskof beviljas, men därefter tiga protokollen om hela saken
ända till den 10 dec. 1766, då en för oss ny person,
grosshandlaren Olof Engström, hvilken efter Nordmans död ingått gifte
med hans änka, på dennas vägnar inlämnar en skrifvelse af d.
25 sept. s. å., hvari Höppener förklarar sig hafva af fru
Nordman på egna och svågerns vägnar mottagit 6,000 dlr kpmt, »sä
att ingen vidare tvist oss emellan numera existerar». Den 27
febr. följande år upprepar Engström sin förut framställda
begäran, att denna förlikning skulle af hofrätten stadfästas, men
detta synes aldrig hafva skett, utan kvittot lades helt enkelt
till handlingarna. Den 21 mars skall nu Höppener hafva till
hofrätten inlämnat en ny skrifvelse, däri han förklarar, att den
ingångna förlikningen icke gällde hda målet, utan endast en del
däraf, hvilket emellertid icke framgår af kvittots lydelse.

Härmed är det första skedet af denna process afslutadt, och
vi öfvergå till en redogörelse för den andra stora rättegången,
som var lika seglifvad, men i hvilken Höppener framstår i en
annan dager.1

Höppeners fader afled i Linköping 1756 och efterlämnade
en betydlig förmögenhet, som skulle delas mellan änkan, fyra
döttrar, som samtliga voro eller blefvo gifta, och de tre sönerna
Pehr Johan, vår bekante assessor, Claes, kanslist i Göta
hofrätt, och Carl, som senare kallas än korpral än volontär.
Auktioner på kvarlåtenskapen höllos 1757 och arfvingarna uppburo
större eller mindre summor af de influtna medlen, hvarvid
assessorn tog brorslotten. Sedermera lät han icke höra af sig
på flera år, hvarför de öfriga arfvingarna 1763 begärde arfskifte,

Taxlingen där emellan parterna var afslutad. Skriften, som m&ste vara uppsatt
kort därefter, enär H. här ännu kallas kanslist, slutar med en förteckning på ej
mindre än 21 handlingar (bouppteckningar, inventarier, räkningar o. s. v. ända
fr&n 17B9), hvilka ytterligare erfordrades för målets handläggande. Redan i sina
anmärkningar öfver magistratens förklaring (af d. */A 1755) betygar H., att det
icke är hans skuld, att vissa handlingar saknas.

1 Förnämsta källan för miu kännedom om denna har varit den slutliga
dornen i Göta hofrätt af d. 2,/ft 1783.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:03:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1893/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free