Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330 0. SYLWAN
ständerna en af Höppener författad besvärsskrift, i hvilken han
»på det hårdaste» angrep »K. M:ts kollegier och ämbetsmän».
Sakeu behandlades först i defensionsdeputationen, därefter (den
10 okt. 1761) i sekreta utskottet och slutligen hos stånden, som
den 7 april 1762 afläto en skrifvelse till Kgl. M:t.
Ständerna funno i likhet med sekreta utskottet arbetarnes
klagomål obefogade, enär Ehrenpreuss obestridligen hade rätt att
själf bestämma lönen, medan smederna å sin sida ägde frihet
att på annat håll söka sitt uppehälle. Öfver de på senare tiden
inträffade oordningarna (d. v. s. den af Höppener tillställda
sträjken) uttalades jämväl en sträng förkastelsedom. Men
tydligen har saken haft några sjuka punkter, ty ständerna funno
godt tillägga i sin skrifvelse, att det aldrig blifvit utrönt, hvad
orsak krigskollegiet haft att begära ombudens häktning, och
på-bjödo, att den tillsatta slottsrätten skulle upphäfvas, och
smederna förskonas från undersökning och straff för de förefallna
uppträdena. »För öfrigt skall framdeles i underdånighet
uppgifvas, med hvad gratifikationer eller premier desse arbetare, i
anseende till tidernas svårighet och i proportion därefter kunna
för deras arbete hugnas.» Dessa tillägg synas hafva tillkommit
genom ett memorial af öfverste Carl Funck, en ifrig mössa, som
1765 blef riksråd.1
Enligt brefvet till Frölich, skola genom en
öfverenskommelse med Fersen, »som förstod att taga Höppener på rätta
sidan, med välvilja och billighet», smederna hafva erhållit »75,000
dlr smts ersättning och sina privilegier ostörda.» I en
randanmärkning till en uppsats om lagskipning8 visar Höppener
sig mindre belåten med utgången. »Sådant slut fick Jönköpings
faktori-sak midt under ständernas ögon 1762. Våldsverkaren
skyddades och de klagande måste låta sig därmed nöja. Denna
processen är ganska märkvärdig och fördes af en behjärtad
patriot, som ock därföre haft mycken förföljelse» — ett yttrande,
som för öfrigt är typiskt för Höppeners naiva själfberöm.
Utan tvifvel har han gjort en god gärning, då han åtog sig
att frambära arbetarnes klagomål, men något stort hjältemod
torde detta ej bevisa. Det beter, att hattarne »kommo en rage»
däröfver; saken har sålede» tydligen blifvit en partisak, och
1 Se Riksdagstidningen 1762 n:r 67—68. Ständernas skrifvelse var
naturligtvis lag för rådet, som fattade sitt beslut d. 20/4 1762.
2 H:s Samling Bd. IX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
