Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P. J. HÖPPENER
339
han skarpt kritiserade hofrättens tillvägagående, som, säger han,
liknar »en jesuitisk inkvisitionsprocess, är ej häller olik
Palm-stiernas skvallerkommission.» K. M:t tog emellertid officiellt
ingen befattning med domens stadfästelse.
Orsaken härtill var, att Gustaf III föredrog att personligen
ingripa i saken. Han lät kalla Höppener »till privat audiens
för att bilägga rekonventionsfrågan emot Sparren och betinga,
det hela tryckfrihetsakten måtte hvila förseglad hos honom själf.
Tillsade Höppener sin kungl, nåd med löfte om befordran,
upptog hans älste son till lifdrabant och varnade Höppener att akta
sig för den bittra afunden.»1 I en sin egen anteckning
framställer Höppener saken så, som om konungen tvingats till detta
steg genom den ofvannämnda »libellen». På ett annat ställe
åter säger han, att hofrättens förfarande skett med konungens
medgifvande »för att försöka min kontenans och kapacité att
försvara mig. Och! hvarför undandrog han sig själf att dömma
i ett mål af så stor betydelse? Sparre försonade sitt skvaller
med knäfall. Pater peccavi. Aktör fick jurisdiktion, men jag
löften och grimaser.» Denna beskyllning mot Gustaf III för
löftesbrott och otacksamhet, hvilken Höppener på många ställen
upprepar under häftiga utfall mot honom, är just icke befogad.
Höppener erhöll af konungen mer, än han fann lämpligt omtala.
»Det är heroiskt gjordt», skall Gjörwell hafva yttrat till
Höppener vid deras sammanträffande på slottsgården den 21
april. Sådan var ock allmänhetens dom, och den beundran, han
vid detta tillfälle väckte, har sedan återklingat. Wallmark säger,
att han var en af Sveriges kunnigaste publicister, »liksom han
ganska säkert är en af de modigaste, som i något land funnits.»2
Annorlunda låter det från Crusenstolpe.8 Höppener var, säger
han, »sin tids Grewesmöhlen, hvilka ock bägge njöto
lifstids-pensioner af sina resp. monarker. Höppener skref nämligen
oafbrutet i Gustaf III:s intresse och enligt hans uppdrag för att
göra frihetstiden hatad. Dit syftade ock hans privilegierade
anfall på både statsinrättningar och funktionärer. Alla hans
skrifter andas rojalism och en hätsk ovilja mot senaten och de
så kallade aristokraterna. I mina samlingar finnas hans kvit-
1 Brefvet af 1788.
3 Ridderstad har ock i sitt skådespel »Syskonen eller hattarnes och
mössornas siBta strid» skildrat H. som en oförfärad och kraftig folktribun.
3 Vidräkning och reform s. 134.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
