Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P. J. HÖPPENER
341
hans skrifter tjänade deras intressen och betaltes af dem, men
voro dock ett uttryck för Höppeners egna åsikter i de stycken,
där dessa stämde öfverens med hans principalers. Detta
åtminstone att döma af dem, som han själf erkänt som sina.
Höppeners slughet visar sig icke minst däruti, att han
visste skicka sig så, att hans samtida aldrig misstänkte honom
för några förbindelser med de styrande. Jag har ej kunnat
finna mer än ett ställe, där något dylikt antydes. I ett bref
till Gjörwell (af den 18 okt. 1774) prisar Schönberg konungen
lycklig därför, att de flesta af frihetstidens politiska skribenter
gått bort. »Rättnu äro icke månge bittre stormare kvar.
Höppener kan aldrig bli så mycket. Här om dagen var en bär,
som ville påstå, att Höppener skulle vara viss om Högt
Beskydd. Det skulle vara mycket besynnerligt, då de pålitelige
stötas,1 utan att ändock vinna uppriktig tillgifvenhet för
kungaregeringen af fanatici. Jag må nog tro, att Bar. C. Sparre icke
är mycket nöjd att se sig inblandad i Höppenerska papperen . . .
Det var en besynnerlig ställning, att denne herren 8 kunde bli
Helsingii patron. Då kan det ock vara möjligt, att han hjälper
Höppener, allt sammans med lika så liten uträkning.»
Sedan jag sålunda, så vidt källorna det medgifva, försökt i
sin rätta dager framställa Höppeners politiska roll, öfvergår jag
till hans senare öden och verksamhet. Under åren närmast
efter 1774 förnimma vi ingenting om honom,3 men 1779 dyker
han åter upp i sammanhang med det bekanta målet mot
Halldin, som under pseudonymen Publicola i Stockholmsposten skrifvit
artiklar mot brännvinsregalet.4 Härpå författade Höppener ett
svar, hvari han yttrar, att Publicolas karakteristik af det
bestående regeringssättet såsom en dygderegering »låter höra sig
öfver land och vatten», men att det anses grundadt på den
»entusiasm, som nationen fattat för sin konungs dygd utan annan
1 Hänsyftning på Sch:s misslyckade ingripande i frågan om tryckfriheten.
2 Härmed kan icke menas n&gon annan än C. F. Scheffer, som sökte skaffa
Helsingins ett fördelaktigt ackord för hans bibliotekariesyssla, ehnrn affären gick
om intet genom H:s död. Se härom Gjörwells bref vid denna tid (i Kgl. Bibi.
liksom öfriga här åberopade bref från och till Gj.).
3 Härmed är ingalunda uteslutet, att H. fortfarande skrifvit för de styrande,
ehuru han haft sina skäl att icke erkänna alla sina alster af detta slag.
4 Härom har Höppener gjort följande anteckning (Bd. 2): »Rätte auktorn
till denna skriften var Karl Leonard Stålhammar (? ?), fast man figurerade i publi-
ken med bokhandlare Halldin. Men så snart Torgnys svar kom ut (se s. 342),
förföll hela tillställningen, och Halldin blef af kungen själf frigifven och fick för
sitt besvär 3,000 d:rs pension.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
