- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Trettonde årgången. 1893 /
349

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

P. J. HÖPPENER

349

omständigheternas makt afskuren från att ingripa i det politiska
lifvet, som ju vid denna tid också var föga lockande, följde han
dock med lifligt intresse alla händelser af vikt inom och utom
landet. Det var nu han anlade sina vidlyftiga historiska
samlingar och i randglosor till dem utgöt sitt bjärtas bitterhet och
tände rökverk åt sig själf. Från författarskap afstod han ej,
om ock det numera endast var hans närmaste omgifning och
vänner, som fingo del af hans politiska reflexioner.

De märkligare af dessa skrifter äro:
Grundsatser om tryckfriheten 1786 ;x

Tvenne »burspråk» om lagskipningen och om riksstyrelsen;2
Flera uppsatser från 1792 rörande riksdagen i Gefle m. m;3
Fria tankar om fria samfund, ej daterade;
Bondememorial till socknestugan, och ett nytt Burspråk, båda från
1796;

Bref till ärlig svensk 1798;4 samt

Bref till min systerson, nu riksdagsman i Norrköping, den 14

mars 1800, hvilket utgjorde Höppeners »sista politiska
testamente.»

Samtliga dessa uppsatser bestå till större delen af allmänt
hållna deklamationer, medan det positiva innehållet är ganska
tunt. Sina satser framställer Höppener alltid med mycken
tvärsäkerhet, och han tål aldrig hos läsaren det minsta tvifvel på
deras ofelbarhet. För öfrigt skall man i dessa skrifter återfinna
alldeles samma åsikter, som han redan framställt i sitt memorial
om folkutflyttningen 1765, i sina ströskrifter från 1774 och sitt
»Somnium politicum» 1779, hvilket sistnämnda blef af konungen
»bifallet att i behörig tid försökas, hvilket verkligen skett, om
han fått lefva.»6 Höppeners reformförslag gingo hufvudsakligen
ut på tillintetgörande af aristokraternas eller ämbetsmännens
makt.

I Sverige borde endast trenne stånd finnas, nämligen: 1)
Näroståndet (borgare, bergsmän och bönder); 2) Lärostandet
(präster och civila ämbetsmän); samt 3) Väroståndet (adel och
krigsbefäl). Af dessa tre är det emellertid blott det första, som

1 Tryckta i Wallmark s Strödda handlingar a. 98.

2 Såsom det tredje följer memorialet från 1765 om folkutflyttningen.

* Af en versifierad »Gåta» i H:s album vill det synas, som om H. vid detta
tillfälle försökt spela en politisk roll genom sina skrifter.

4 Tryckt i Wall mark s Strödda handlingar s. 104.

• Höppeners ord i brefvet till systersonen 1800 (Bd. 10).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:03:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1893/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free