Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350
0. SYLWAN
har någon betydelse; det är rikets styrka, är det »skapande
ståndet», inför hvilket alla ämbetsmän och till och med konungen
äro skyldiga att stå till ansvar. Till kontroll tjäna för resten
dels tryckfrihet, dels »jas principalatus». I öfrigt är »svenska
regeringsformen af 1720 så mästerligt författad för menige bästa
till säkerhet om lif, ära och egendom, att den omöjligen kan
förbättras.»
Jordbruket borde i främsta rummet uppmuntras, hvilket bäst
skedde genom förlagslån af banken mot 3 % ränta. I stället för
att det bästa folket drages från åkern till drängtjänst hos adeln,
skola soldater permitteras till tjänst hos jordbrukame. Om
skogens skötsel röjer Höppener äfven omsorg; för att spara på
densamma föreslår han, att ej blott alla hus utan äfven alla
gärdesgårdar skola byggas af sten, liksom golfvet i bondstugorna bör
vara af lera i stället för af plank. Skråordningar och
privilegier böra såsom skadliga upphäfvas, religionsfrihet införas, tidiga
giftermål befordras o. s. v. »Se detta är nu rätta
bonde-processen att bringa allmänna hushållningen i ordning och
allmänna folket till eftertanke. Annan väg att återställa hälsa,
krafter och allmän välmåga för rikskroppen gifs intet: men
denna kuren är absolut säker, om regimen med förstånd ideligen
iakttages.»
Höppeners betydelse — stor vill jag ej påstå den vara —
ligger uti hans bestämdt uttalade demokratiska princip, en gång
formulerad på ett sätt, som lifligt erinrar om Sieyès’ berömda
ord. (Se ofvan s. 333.)
Beskow berömmer Höppener därför, att »de satser, ban dref
såsom statsförbättrare, voro hämtade ur svenska förhållanden,
åsyftade endast svenska föremål». Sant är, att den franska
revolutionen anmärkningsvärdt litet inverkat på hans åsikter, men
så hade ju ban redan 1765 sitt eget ofelbara system färdigt.
Wieselgren antyder, att det var Höppener, »som drog den unge
Thorild in i politiska betraktelser, då han kommit från Lund».
Hvad skäl härför kunna anföras, är mig icke bekant, men
obestridligen rätt har samme förf., då han påvisar det inflytande
Thorild utöfvat på Höppener, hvilken, såsom af hans samlingar
synes, med intresse följde den förres skriftställarverksamhet
rörande ting, som voro Höppener mycket kära, främst
tryckfriheten. Äfven stilistiskt kan detta inflytande spåras, såsom
i grundsatserna om tryckfriheten 1786 eller i en sats sådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
