Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅGAN OM KONUNGENS SVEA LIFGARDES TRADITIONER. 367
I stället talas hela tiden om uppvaktarne vid »H. K. Maij:tø
Guardie» (ej om »/. d.» uppvaktarne).
Âf hvad här ofvan anförts torde framgå, att riksrådens bref långt
ifrån att bevisa afdankningen i stället tyder på motsatsen. Likväl
säges i utredningen: »häraf framgår ännu tydligare, att
gardeskompaniet blifvit formligen afdankadt vid upplösningen i Wolgast.» Ännti
tydligare! An hvad? Icke kan väl den omstäudigheten, att Erik
Stenbock och hans »22» höllo ihop under benämningen »Hans Maij:t&
Lijf Guardie» åtminstone till den 3 oktober 1633, bevisa gardets
upplösning i juli?
Likväl har i utredningen icke kunnat framdragas några andra
»omständigheter» än denna och riksrådens bref, hvaraf det otvetydigt
skulle framgå, att »förutom blårockame äfven konungens forna
gardes-kompani inbegreps i afdankningen.»
Uti Torsten Bengtssons räkning för hofkassan i Wolgast, som i
utredniugen citerats, står bl. a.: »Den 16 Julij hele compn.
bekommit den rest som dee hade uthj Wolgast att fordra» (af kostpengar,
lönepenuingar erhöllo de sedan). En Frantzos under uppwacktarne
Lackapelle som afdankade bekom (8 Baler lönepengar).» Här
omtalas särskildt en uppvaktare såsom afskedad; månne detta ägt rum,
om alla de andra varit underkastade samma öde?
Oafsedt allt hvad här ofvan blifvit sagdt angående den förmenta
afdankningen, borde den omständigheten, att man vid genomgående
af räntekammarböcker, registratur, verifikationer, journaler m. m. från
1633 icke på ett enda ställe finner omtaladt, att konung Gustaf II
Adolfs gardeskompani upplöstes i Wolgast, i ooh för sig vara nog
att öfvertyga enhvar, att någon afdankning ej ägt rum, särskildt i
betraktande af, att till och med om enskilda uppvaktare och
drabanter ofta finnes antecknadt, när de afskedats. Skulle då Gustaf
II Adolfs ärorika garde kunna upplösas utan att några böcker från
denna tid veta att därom förmäla? Hvad som saknas i handlingarna
har i utredningen ersatts med »åtskilliga omständigheter», hvaraf
afdankningen »otvetydigt» skulle framgå. Den rätta betydelsen af de
tvänne »omständigheter», som anförts, torde af det här ofvan med*
delade tydligt framgå.
Härmed förfaller äfven det måhända mest afgörande skälet för
kommitterades ogynnsamma domslut beträffande Svea Lifgardes
ursprung. I den fortsatta utredningen kallas uppvaktarne och
drabanterna »f. d.» Om dessa står »att de vid hemkomsten spredo sig till
olika delar af landet». Stöd för detta påstående är hämtadt ur
kammarkollegii registr. för 1633, hvari meddelas, att 31 namngifna
af Gustaf II Adolfs gardeskompani skulle erhålla hälften af sin
inne-stående lön genom landshöfdingarne i Östergötland, Nerike och
Upland.1 Men af de åberopade skrifvelserna kan svårligen dragas den
1 »Effter såsom nerskrifne S. H. M:tz — uppvachtare under Liffguardie hafva
her af carn m are q effter medh dem gjordt afräcbning till att fordra deres halfva
års resterende lön–-altså bege res af ståthålleren etc. han ville af inne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
