Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
ÖFVERSIKTEN, OCH GRANSKNINGAR
tanke framträder i bref till svenska envoyén i Wien grefve Barck
den 14 nov. s. år: »Uti en så lyckelig conjuncture, som denna är
för Sverige och vid hvilckens försummande låder en evig förebråelse
och om jag tör säga skam», vore högst önskligt, om rikets inre
tillgångar motsvarade den yttre ställningens kraf; men beklagligen är så
icke fallet, »och undrar jag ej, om herr grefven, ifrån sin fadernesort
länge frånvarande, icke kan fatta et så fullkombligit begrep om det
invärtes, som det värckeligen med sig förer, och hvad måste man icke
långt mindre vänta sig af en posteritet, hvi! c ken ser hela vidden af
den utvärtes conjuncturen uti alla skrifter, memoirer och historier
förvarad, och ser icke den hemliga sjukdommen, som alla här kiänner
och ingen anteknar.» Fruktan för ansvaret att ej hafva brukat till
rikets uppkomst en »favorable conjuncture» ligger som drifvande motiv
bakom den svaga partiregeringens alla mått Qch steg och förlamar i
förening med det ärfda beroendet af Frankrike och den genom striden
med hofpartiet skärpta oviljan mot Preussen förmågan af en verkligt
själfständig hållning, dikterad uteslutande af hänsyn till rikets egna,
väl insedda intressen. Försöket att finna en lösning i en blott
diplomatisk demonstration mot Preussen från Sveriges sida såsom garant
af westphaliska freden lyckades naturligtvis icke, och Sverige drefs
inom kort af den franska diplomatien och konsekvensen i sina egna
åtgärder till verkligt deltagande i kriget. I väsentlig mån drabbar
skulden härför Hopkens vacklande hållning. En egendomlig, djupt
rotad obenägenhet mot Danmark, som t. ex. icke finnes hos Tessin
eller K. F. Scheffer, bidrog att för Höpken försvåra möjligheten af
en fast diplomatisk ställning. Han omtalar i det ofvan citerade
brefvet till Barck, att »Dannemarcks tänckesätt tycks syfta på den
nogaste neutralitet och giör för öfrigit denna raachten alt sitt till at
öfvertala och inleda Sverige uti samma système», men för Höpken var
detta blott falskhet, och han uttalar flerfaldiga gånger sin misstro mot
den danska politiken och sin ovilja att samarbeta med densamma.
Det gör äfven ett egendomligt intryck att se, hur oriktigt Höpken bedömde
Englands och Preussens resurser, och hvilken bristande blick för de
verkliga maktförhållandena, som därvid framträder. I de af Höpken
författade, i rådet den 11 maj 1757 upplästa »Rationes pro et contra»
heter det, att »som uti politiska saker ingen mathematisk säkerhet kan
erhållas, så måste man fästa sig vid de största prohabiliteter och
desse probabiliteter intyga, at kriget icke kan blifva långvarigt: i
anseende till konungens af Preussen svaga ressourcer på folck, om ock
dess skatt skulle längre kunna uthärda; i anseende till dess fienders
styrcka och myckenhet . . . .; i anseende till den hjelp Hans
preussiske M aj: t månde erhålla af Engelland, så vida der saknas enighet,
crédit, handel och krigslycka.» Han tillägger i samma anförande
ytterligare angående England: »Engellands närvarande uprörda invärtes
tillstånd, de88 olyckeliga förde krig, omöjeligheten at återvinna
Minorca, svårigheterna at uprätta någon supériorité uti America, dess
frucktan för Spanien, en förfallen handel, rörelse och crédit, konungens
höga ålder gifva tillsammans ömkeliga prospecter för konungen uti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
