Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA BIDRAG TILL STORHETSTIDENS DIPLOMATISKA HISTORIA 23
fångar. Efter slaget Tid Nördliogen var upprof nära att utbryta i
Pommern och . spkte uthungra, den »venska besättningep/i Stettin.
J)ook synas pomrarne hafva blifvit råörßyensksüinade, sedan de
kejserliga trupperna 163 Q farit fram i landet.
Året 1637 anser hr M. vara af bestämmande vikt för det svenska
väldet i Pommern. Reo. delar ej denna uppfattning. l)en svage
Bogislaus* s. å. timade död förändrade i ingen m&n Sveriges ställning
"till Pommern, hvars styrelse genast Öfvertogs af en pommersk
interims-rfcgering, ej heller inträdde Sverige härigenom i något nytt förhållande
till hertigens arftagare, kurfursten af brandenburg. Det senare
inträffade redan år 1636, då Brandenburg öfvergaf underhandlingens väg
och slöt sig till Sveriges fiender, det förra ägde rum först 1638.
Det var kurfurstens okloka politik detta år, — han förbjöd den
pommerska regeringen att fortsätta med sin verksamhet —, som gaf
■svenskarne en troligen icke ovälkommen anledning att till
upprätthållande af ordning och säkerhet i landet själfva öfvertaga styrelsen
och därmed rycka ett stort steg närmare målet, Pommerns
besittningstagande. . Hade kurfursten ej vidtagit denna åtgärd, hade
Sveriges ställning till Pommern troligen ännu en tid varit ganska
sväfvande.
Den svenska styrelse, som nu upprättades, bestod af en
generalguvernör (Banér) och två viceguvernörer, den ene i Greifswald för
Yorpommern, den andre i Stettin för Hinterpommern. Under dessa
ställdes en del andra tjänstemän och för generalguvernören utarbetade
regeringen en instruktion. Det är emellertid tydligt, att man ansåg
•denna första styrelse provisorisk, ty regeringen hade samtidigt med
dessa utnämningar beordrat guvernörernas närmaste man Lillieström
att utarbeta en förvaltningsstadga. Det är också dennes förslag
härtill — en sak, som icke framgår af hr M:s framställning — som
lägges till grund för regeringens memorial 1640, enligt hvilket
4en sveuska styrelsen i Pommern får en fullständigt kollegial form
och göres mer smaklig för invånarne genom den bestämmelsen, att
i allmänna ärenden infödda pomrare skulle adjungeras. Här påbjöds
också rätts- och kyrkoväsendets ordnande. . I Hinterpommern har
•denna förvaltningsstadga trots ständernas motstånd redan s. å. börjat
sättas i verket. Men först sedan Johan Oxenstierna 1641, på väg
till fredskongressen, sändts sora legat till Pommern, bragtes landets
styrelse i slutlig ordning. Trots den vinst, som pomrarne onekligen
häraf skördade, fortforo de vorpommerske ständerna dock i sina
protester mot svenskarnes åtgärder, hvilket till sist kom Axel Oxenstierna
att hota med att mot dem bruka krigsrätten. Förf. framhåller, att
•svenska regeringen verkligen sökte afhjälpa alla vorpomrarnes
berättigade klagomål. Deras ständiga opposition var så mycket mindre
skälig, som landets tillstånd under det svenska väldet högligen
förbättrats, förskonadt som det, tack vare Sveriges segrande vapen, under
långa tider var från fientliga anfall. Hr M. påpekar, att grannarne
hade mer blick härför än pomrarne själfva, ity att stora massor af
zaecklenburgare begåfvo sig öfver Pommerns gränser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
