Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR OM UPPSALA MÖTE
31
än förut skett för mötets sammansättning och till fullo ådagalagt, att
det icke var någon allmän riksdag, likaså för de sista dagarnes tvister
o. s. v. Inledningsvis meddelas en Öfversikt af den liturgiska striden
i Sverige. Samma författare har dessutom i detta häfte meddelat
några Undersökningar till Uppsala mötes historia, en kritisk redogörelse
for källorna till densatnma och för. dess karakter.
Det torde vara den enda i tryck synliga lekmannaskildringen,
om vi undantaga tidningslitteraturen, där sådana äfven förekommit.
Öfriga författare tillhöra, om vi ej misstaga oss, kyrkan och ha
naturligtvis särskildt framhållit den kyrkliga synpunkten. I afseende på
det historiska förloppet vid själfva mötet äro de mer eller mindre
föråldrade, i afseende på framställningen i allmänhet förtjänstfulla.
Vi omnämna här kyrkoherden B. Thomaeus’ Om Upsala möte 1593
(63 sid. Göteborg) — förf:s åsikt att »toleransen låg såsom frö i det
beslut som fattades i Upsala 1593» torde kunna motsägas; finska
biskopen H. Råberghs Den evangeliskt lutherska bekännelsens införande
i Finlands kyrka genom Upsala kyrkomöte 25 febr. —20 mars 1593
(Helsingfors, 40 sid.) — förf. synes antaga att de tusentals
lands-ortsiinderskrifterna och beseglingarna förekommo under ett och samma
aktstycke (jfr sid. 31) och känner icke till de finska ombudens;
närvaro i Uppsala; samt komminister E. J. Holmbergs Den liturgiska
striden och Upsala mötes historia jämte en kort beskrifning af
jubelfesterna i Upsala 1693 och 1793 (114 + II sid.); Sthlm, Norstedt
A Söner). Sistnämnda skrift, som är rikt illustrerad, innehåller en
ganska detaljerad skildring af den liturgiska rörelsen och beskrifver
likaledes rätt utförligt de båda jubelfester, som hittills ägt rum.
Åt ordföranden på Uppsala möte professorn Nicolaus Olai
Bot-niensis har teol. kand. A. M. Magnusson ägnat en särskild
monografi, Nicolaus Olai Botniensis ordförande vid Upsala möte 1593
(49 sid., Sthlm, Nordin A Josephson). Förf. har fått sin lilla
afhandling försedd med ett förord, som måhända kunde väcka större
anspråk, än den kan motsvara. Väntar man sig nämligen någon
uttömmande och i vetenskapligt hänseende tillfyllesgörande teckning af
den blifvande ärkebiskopen, blir man besviken. Förf. torde vara
något främmande för den strängare historiska forskningens metod,
hvilken just vid ett ämne, som detta, där materialet är knappt, hade
varit nödvändig för att vinna ett mera tillfredsställande vetenskapligt
resultat. Hans sätt att begagna källorna röjer en viss ovana vid historiskt
arbete och hans kritik likaså.1 Ehuru det är litet nog man känner
om mötes-ordföranden, skulle väl en mera uttömmande forskning fått
fram något flera bidrag och vid mer än en punkt saknar man den
kritiska pröfningen eller finner man densamma något lättvindig.
Behandlingen af Uppsala möte och dess dagar (sid. 19—25) är
särskildt litet okritisk och på citaten kan man ej alltid lita. Ett par
1 När förf. t. ex. (g. 24 not) tror sig kanna bestyrka en uppgift från
Wer-ving därmed att »Fryxell framställer saken på samma sätt», är bevisningen
onekligen svag, dä Fryxell bär påtagligen helt enkelt bar afskrifvit Werving eller
möjligen följt samma källa som denne (Lanrentins Raymnndins).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
