Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA KYRKAN6 ORDNING UNDER. GUSTAF 1:8 REGERING 3$
reformatorerna och för planerna att organisera både svenska staten
och svenska kyrkan efter tyskt mönster ander konungens högsta
ledning. De äro ytterst märkvärdiga dessa år, då män sådana som
Laurentius Andreæ och Olaus Petri störtades och gåfvo plata för
stundom gaBska tvetydiga < utländingar, (detta omdöme gäller dock
icke om Georg Norman), då hofvet formligen öfversvämmades af tyska
lycksökare och tyska språket för en tid vardt kanslispråk i Sverige,
de viktigaste politiska aktstycken först uppsattes på tyska, innan de
öfversattes på den knaggligaste svenska. Underaökningen och
förklaringen af! dylika förhållanden under en af våra mest nationella
konungar måste ju locka forskaren; lockelsen blir så mycket starkare,
som de dunkla punkterna af Hera orsaker just här äro många. Något
rikare har emellertid, såsom redan antydts, belysningen blifvit under
de sista åren. I »Svenska Riksdagsakter» behandlades för första gången
det stormiga kyrkomötet i Uppsala 1539 och jag har äfven på annat
ställe berört detsamma.. Dels där, dels senare, i Gustaf I:s Registratur,
äro de organisatoriska akterna eller förslagen från 1539 och 1540
numera tryckta. Herr Â. har däijämte särskildt behandlat en förut
otryckt akt, de »articuli ordinantiæ», som redan Anjou påpekade, men
ej närmare undersökte, och som tillhöra dessa år. Han behandlar
dem både i själfva texten och i en egen bilaga, där han aftrycker
artiklarne — i allt väsentligt korrekt, ehuru hvad den yttre habitus
angår något säreget. Vi äro väl ej så bortkomna längre, att. vi
behöfva hänvisningar till Chassants lilla handbok för upplösningen af
de vanligaste förkortningar. Det är väl meningen att återgifvandet
af. handskriften skall vara »diplomatiskt troget» — med användande
af moderna typer för 1500-talets förkortningssystem. Jag förmår
tyvärr ej uppskatta metoden.
Af intresse är nu den ingående undersökning hr A. ägnar åt
dessa articuli ordinantiæ, som hufvudsakligen angå »lärdomen»,
ceremonier, undervisning och fattigvård. Han genomgår dem pankt för
punkt, utlägger innehållet, söker påvisa källorna till de enskilda
bestämmelserna och anställer jämförelser med andra protestantiska
kyrkoordningar. Man får på detta sätt en rätt god föreställning om det
skick, som på 1540-talet var den svenska kyrkan tilltänkt Förf.
ådagalägger vidare, att denna ordinans närmast ansluter sig till de af
pomraren Bugenhagen utarbetade kyrkoordningarna, särskildt den
danska, hvilket ju också förefaller ganska förklarligt, då man erinrar
sig Normans härkomst och uppfostran. Efter en utförlig
undersökning i fråga om tidpunkten för denna ordinantias tillkomst och dess
författare, kommer hr A. till följande resultat: att artiklarne äro
utarbetade under Georg Normans ledning sannolikt ej senare än
1540,-att de äro affattade »efter den i danska kyrkoordningen gifna
grundplanen och för öfrigt efter mönstret af den karsachsiska och de
Bu-genhagenska kyrkoordningarne» och att de utgöra »ett, ännu
©fullbordadt, förslag till en svensk kyrkoordning». Resultaten torde
tvifvelsutan i det väsentliga vara, riktiga; jag skulle dock hellre
begagna uttrycket »interimistisk kyrkoordning», då det synes troligt, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
