Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AXEL OXENSTIERNAS SKRIFTER OCH BREFVÄXLING 57
Dungen i rådet utöfvade högsta domsrätten. Brahes framsynta idé slog
an både på drottningen och rådet, helst som den ej blott åsyftade
en länge tarfvad reform inom rättegångsväsendet, utan äfven att
bringa samtliga rikskollegierna i omedelbar rapport med regeringen
och undanskjuta kansliet, som tillvällat sig föredragningen och
expeditionen af alla kollegieärenden. Men just af detta skäl uttalade sig
O., som dock tidigare själf påyrkat en särskild revisionsrätt, i bref
till drottningen på det ifrigaste emot Brahes plan, och D. framhäfde
i rådet med eftertryck kanslerens betänkligheter. I följd af dessa
mot-arbetningar inskränktes den redan inrättade revisionsrätten till blotta
beredandet af de redan inkomna målen och blef sålunda endast en
kortvarig antecipation af den 18 år senare inrättade nedre
justitierevisionen. Besinnar man nu emellertid, att Brahe år 1660 ville
Öfverlåta justitieärendena åt en särskild rådsafdelning, så framstår
han såsom »idéfadern» både till 1720 års justitierevision och 1789
års högsta domstol.
* *
*
Jakob De la Gardie var ingen stilist. Hans långvariga vistelse
i främmande land och bland främmande legotrupper hade förbistrat
han s tungomål, och hans stil var i hög grad tung, invecklad och
ceremoniös. Anm. har i en punkt räknat ända till 234 ord. Med
några undantag på tyska äro samtliga brefven affattade på svenska.
Utgifvandet af föreliggande del af Oxenstiernas brefväxling är
besörjd af hufvudredaktören hr Styffe. Att leta efter anmärkningar
i arbeten af denna hand är, som man vet, ett otacksamt foretag.
Hvad anm. i den vägen har att anföra rör hufvudsakligen- några
oegen ti igheter i* rubrikerna till brefven.
En särskild svårighet har brefskrifvaren beredt utgifv. genom
sin underliga och växlande teckning af egennamneii. I regeln har
utgifv. hjälpt läsaren öfver denna svårighet genom att i registret
upptaga alla de olika formerna; ett och annat namn, såsom Stvfvert och
Rarasin, har dock återgetts utan bifogande af den vanliga formen
(Stuart och Ramsay). Några gånger har utgifv. själf i rubrikerna
begagnat ovanliga eller motsatta former. En särskildt prisvärd
egenskap hos dessa öfverskrifter är deras utförlighet; på ett par ställen
har dock postskriptas innehåll förbigåtts.
Postskriptum till n:r 21 synes troligare höra till n:r 20, i hvars
rubrik dess innehåll också, eget nog, blifvit återgifvet. Brefvet n:r
26 — ej 25! — refererar svaret på såväl n:r 20 som ifrågavarande
postskriptum, men talar ej om något svar på n:r 21. Dessutom
omtalas bref visaren på bägge ställena på ett sätt, sora antyder samma
person. — Enligt rubriken till n:r 58 skulle D. själf ämnat
medfölja rytteriet hem till Sverige; meningen är dock tydligen, att han
tänkte hemskicka rytteriet, men själf stanna kvar.
Den skatt, som begärdes af 1632 års möte, afsåg att utgöras redan
med samma år, ej först det följande, såsom rubriken till u:r 223 uppger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:03:37 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ht/1893/0447.html
