- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Trettonde årgången. 1893 /
62

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

62

ÖFVERSIKTER OCH GRANSKNINGAR.

Erik Benzelii allmänna ståndpuukt i fråga om beretici, kan ej undgå
att hysa en smula förvåning öfver vår förf:s anförda ord. Denna
förvåning skingras icke efter genomläsningen af det lyckligtvis — såsom
redan nämndt — meddelade protokollet öfver ifrågavarande »samtal
med Kristian Leopold på Bohus slott.» Icke ett enda oiti i detta
protokoll gifver stöd därför, att Benzelius skulle på ett otillbörligt
sätt användt sin episkopala myndighet att öfva pression på den
stackars fången. Tvärtom framstår Benzelius såsom den där endast och
allenast p& det stilla öfvertygandets väg sökte föra den irrande till
rätta. Så heter det i detta protokoll, sedan där anförts, huru Leopold
»tackade Gud för sitt roliga sinne» och sitt tålamod i lidandet samt
att han icke ville »ett hårsmån gå ifrån den bekända sanningen»,
naturligtvis sådan han fattade henne, på följande sätt: »Förestältes
honom, att tålamod jämte andra kristeliga dygder vore en stor Guds
gåfva, men att ban ändteligen bör eftertänka, hvarför han lider; icke
blott lidandet utan orsaken och oskyldigheten böra göra en tålig och
förnöjd. Hvad sanningen angår, böra vi varsamt tillse, att vi ej tro
våra inbillningar och taga dem för sanning utan veta, hvarpå vår
bekännelse grundar sig, och att det i trons saker bör vara på Guds
heliga ord, som är gifvet till regel.» Oaktadt protokollet sålunda
åt biskopens tillvägagående förlänar en helt annan belysning, än hvad
fö rf: s anförda yttrande gifver vid handen, fortsättes efter protokollets
afslutande med reflexioner i samma anda som förut.

Understundom förtigas sakförhållanden, som äro ägnade att låta
vederbörandes handlingssätt framstå i en annan dager, än förf. synes
önska. Så t. ex. får man sid. 39 väl veta, att biskopen i Göteborg
år 1733 klagar, att studenten Stendahl »vidhåller sina satser och
påstår, att ingen är mera upplyst än Leopold och den fjärde
församlingen», men icke, att biskopen och domkapitlet i april 1733 till
K. M:t hemställt, »att som Stendahl vore kommen på sundare
tankar, honom måtte tillåtas att återvända till hans födelsebygd Växjö
och där möjligen läsa en eller annan timme om dagen i nedersta
klassen af trivialskolan.»

Äfven om Stendahls öden efter 1733 saknar förf. kunskap och
har sålunda intet att meddela om Stendahls vistelse i Kalmar, där
äfven han var föremål för biskop Schröders nitiska omvårdnad, intet
om hans af K. M:t den 2 maj 1735 beviljade utländska resa,
som han sedermera företog i sällskap med sin konkubiu Maria
Persdotter, intet om hans återkomst till fäderneslandet den 26 okt. 1737
och om hans slutliga landsförvisning af Göta hofrätt den 23 mars
1739.

I fråga om dippelianen P. Spaak (sid. 51 o. f.) hade varit
önskvärdt att förf. meddelat, det denne sedermera slöt sig till de s. k.
skevikarne, äfvensom huru han genom Erik Erikssons inflytelse
förmåddes att återtaga åtskilliga af sina villomeningar samt huru han i
febr. 1735 i en skrifvelse till Göteborgs domkapitel bl. a. återkallar
sitt förra förnekande af den Helige Andes gudom »erkännande, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:03:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1893/0452.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free