Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
ÖFVERSIKTBR OCH GRANSKNINGAR.
sterliga brottmålshistorier och kanna icke anses utgöra objektiva och
allsidiga biografiska teckningar. Förf. har i detta afseende icke brutit
nÂgon ny väg. Äfven hans skildring af Göteborgs stifts prästerskap
vid midten af det adertonde århundradet har alltför mycket, för att
icke säga uteslutande, med brottmålen att skaffa.
Som hufvudkälla för sin framställning har hr Berg användt
kon-sistorii pro tokollen. Men dessa äro ingalunda en tillräcklig källa för
en allsidig och rättvis skildring af den art som den ifrågavarande.
För att åstadkomma en sådan skildring fordras äfven — och vi
återkomma här i det speciella till ett föregående generellt yrkande —, att
man genomgått de vidlyftiga i riksarkivet, kungl, biblioteket och
Upsala universitets bibliotek m. m. förvarade samlingarna rörande
(jöteborgs stift och prästerskap under ifrågavarande tid, och icke blott
detta, utan ock att man noggrant genomforskat de särskilda
kyrkoarkiven inom Göteborgs stift. Just ur sistnämnda arkiv torde icke få
upplysningar stå att hämta om det goda, prästerskapet utöfvat inom
sina församlingar, om dess verksamhet för folkundervisningen, för
tukt, sedlighet och gudsfruktan o. s. v. Ben objektive
kulturskil-dråren får för öfrigt lika litet som historieskrifvaren glömma, att man
icke skrifver en tids eller korporations historia genom att blott
relatera i arkiv och bibliotek förvarade dokument och handlingar. Det
ligger dessutom i sakens natur, att speciellt domkapitelsprotokollen
skola innehålla mera om felen, afvikelserna, de
uppseendeväckande undantagen än om det stilla, ödmjuka, redbara och plikttrogna
arbetet i kärlekens tjänst. Den välsignelserikaste verksamheten undgår
ofta att blifva tagen till protokolls. En prästerskapets eller kyrkans
historia med domkapitelsprotokollen som enda eller hufvudsakliga
källa är därför ungefär lika lyckad eller rättare sagdt misslyckad som
en svenska folkets inre historia uteslutande grundad på
domstolsprotokollen.
Af antydda skäl kunna vi hvarken finna hr Bergs teckning af
tillståndet bland Göteborgs stifts prästerskap i midten af 1700-talet
tillfredsställande eller att han lyckats jäfva biskop Cornelii anförda
omdöme om det allmänna tillståndet inom svenska kyrkan vid denna
tid. Det gör ett i högsta grad pinsamt intryck på den icke
skandal-lystne läsaren att följa författarens prästerliga brottmålshistoria. Med
stor sorgfällighet tyckes han hafva uppletat och omständligt relaterat
nästan alla af präster begångna förseelser under det skede,
skildringen afser. Framställningen kulminerar i en sorts prästerlig
brottmål sstatistik, som förf. tagit sig före att utarbeta (sid. 253 o. f.).
Förf. har nämligen först upprättat tabeller, utvisande antalet präster,
som för olika förseelser blifvit »åtalade» under tidrymden 1755—1775.
Mödan med dessa tabellers uppsättande synes emellertid tämligen
ofruktbar, då icke samtidigt en öfversikt meddelas med uppgift på
antalet präster, som verkligen blifvit förvunna till de förseelser, för
hvilka de angifvits. Ett åtal i och för sig bevisar ju i själfva verket
alldeles intet med afseende på en persons brottslighet, då åtalet
allenast i illviljan alltför väl kan hafva sin grund. För att visa, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
