- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Trettonde årgången. 1893 /
67

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NYARE üNIONELL LITTERATUR. 67

den ger tvärtom hela vägen själfständiga kritiska utredningar såväl af
principfrågorna som af mera anmärkningsvärda special spörsmål.

Vid dessa utredningar bygger förf. på den grund prof. O. Alin
gifvit i sitt 1889 publicerade arbete: Den svensk-norska unionen,
upptar till besvarande en del mot detsamma framställda invändningar
och undersöker från den historiska utgångspunkt, som därmed är
angifven, i de särskilda fallen unionens rättsliga innehåll.

På samma grund bygger ock doc. Kjellén i den kortfattade,
men klart och trefligt skrifna redogörelse för »unionen sådan den
skapades», som ’tien nya studentföreningen Heimdal utgifvit, och i
hvilken resultaten af prof. Alins arbete erhållit en lyckligt verkställd
sammanfattning och popularisering. Hvad som emellertid förlänar
detta arbete ett särskildt intresse är, att förf. i åtskilligt ställt sig på.
en ståndpunkt, som något afviker från prof. Alins och doc. Varenii;
arbetet bebådar sålunda, om man så vill, en ny varietet bland
unionssystemen.

Det är naturligt, att för de båda förf. med en sådan
utgångspunkt som denna deras unionsrättsliga system skall blifva väsentligen
ett annat än det eller de nuvaraude norska — hvilka som bekant i
vissa punkter kunna stödja sig på prof. Ey dins arbete af 1863 om
Föreningen emellan Sverige och Norge% — och tyngdpunkten i hr
Yarenii bok ligger ock i kritik på särskilda punkter af detta norska
sy stern och dess följdsatser. Enligt detsamma, sådant det föreligger
i de af hr V. behandlade arbetena, har Norge gått in i föreningen
såsom fullt suverän stat. I Kielerfreden afträddes Norge till Karl
XIII personligen, denne är därefter endast en norsk tronpretendent,
för hvilkens tillträde till den norska regeringen stortinget fullt fritt
och själfständigt formulerar sina villkor, hvilka kodifieras i den
uteslutande på stortingets fria maktfullkomlighet beroende norska
grundlagen. Föreningens innehåll har häraf fått sin karakter:
»förenings-akten» säger S. Ibsen, »gaar ut, ikke fra unionen, men fra de enkelte
staters suverænitet som det hovedsaklige, det overordnede moment»,
och hvarje inskränkning häri, hvarje gemensamhet rikena emellan,
kräfver för att erkännas såsom ett »fælles» ärende, öfver hvilket
ingendera parten ensidigt kan råda, ett stöd i unionskontraktets uttryckliga
ord. De enda föreningsbestämmelser, som existera, innehållas i
riksakten af 1815, hvilken är byggd på båda rikenas fulla jämlikhet.
Faktiska afsteg från denna äro afsteg från unionens grundprincip; de
böra därför med första utplånas, och de kunna det, juridiskt och
rättsligt, utan någon som helst underhandling med Sverige.

Häruti äro f. n. båda de norska partierna ense; för dem båda är
Sveriges primat i fråga om de diplomatiska ärendena såsom enligt deraa
mening icke »riksaktfàstadt» icke någon föreningsbestämmelse.1
Skillnaden åter ligger däri, att vänstern anser den norska grundlagen redan
nu kräfva norskt utrikesstyre, högern åter anser den tolerera det nu-

1 En annan ståndpunkt har häfdats och häfdas anon af Norges främste stats-»
rattslärare, professor Aøchehoag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:03:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1893/0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free