Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7°
ÖFVERSIKTER OCH GRANSKNINGAR.
För dem båda är väl denna grundlag det egentliga och ursprungliga
unionsdokumentet, men under det for hr V. hvarje S i Norges
grundlov hämtar sin rättsliga giltighet från den »svenska statsmaktens i den
ena eller andra formen gjorda medgifvande oeh garanti» (sid. 68)
och sålunda alla dess §§ formellt" sedda äro unionsbestammelser,
hvilka för ändring kräfva samtycke af den svenske konungen, så har
för hr Kj. den »en dubbel natur; allt hvad där kom att stå kvar af
Eidsvoldsförfattningen, det måste få karakteren af en egen norsk för*
fattning», under det »allt det andra måste bli ett unionelit fördrag»
(sid. 16). Vill man veta hvar gränsep går, måste man enligt hr Kj.
gå till underhandlingarna på E. F:’s grund. »Man såg öfver
hvarenda paragraf i densamma. Somliga antogos af kommissarierna
orubbade; därmed voro de fastslagna som Norges egendom, och Sverige
afstod formligen från all inblandning i dem. Andra åter föllo bort
eller ändrades eller lades till; hvar och en sådan nyhet innehåller en
direkt öfverenskommelse mellan Sverige och Norge för unionens skull; ty
att hvarje förändring i E. F. hörde till unionen, det var uttryckligen
sagdt i Moss», o. s. v. Den Kjellénska skriftens karakter af populär
folkskrift gör, att någon utförligare vetenskaplig bevisföring där icke
fått plats. Grunden till nämnda tudelning synes hr Kj. söka i
konventionens art. 3 (senare ledet): »Hans Maj:t föreslår icke däruti (i E.
F.) andra ändringar än de, som äro nödiga för bägge rikenas förening,
och lofvar att icke göra flere utan gemensamt med ständerna.»1
Vi kunna ej dela författarens åsikt. Man tanke sig
Eidsvolds-konstitutionen så affattad, att den icke erbjudit det ringaste hinder
för föreningen; man tanke sig vidare, att krigsrörelserna slutats genom
en traktat, hvari Sveriges konung utan vidare antagit hela nämnda
konstitution, — äfven under sådana förhållanden hade konstitutionen
blifvit ett led i traktaten. Så skedde nu icke; men däraf, att i Moss
vissa SS uppskjutas till kommande förhandlingar, följer icke, att alla
öfriga hafva sin framtida giltighet endast i följd af Eidsvoldsmännens
beslut. Nej, de undandragas den blifvande förhandlingen endast
därför, att de redan varit föremål för behandling, den underhandling
nämligen, som — åtminstone preliminärt — afslutades genom
konventionen själf. Därvid har den svenske konungen pröfvat alla
grundlovens SS; de, som icke synas innebära hinder för föreningen, »lofvar
han att antaga» såsom det heter i den citerade artikelns förBta led.
Ett antagande från hans sida af hvarje S i grundlagen är således
konventionens förutsättning.2 Att Sverige i samma konvention lämnar
1 Citatet är taget nr den svenska öfversättningen för »Inrikes Tidningar»
(Alin, Den svensk-norska unionen. Bil. sid. 127 ff.). I förbigående må
anmärkas, att öfversättningarna af dåtida aktstycken ofta lämna rätt mycket öfrigt att
önska. Så t. ex. är här »de concert avec» återgifvet med »gemensamt med»,
men i öfversättningen till kronprinsens försäkran af den 10 aug. i samma
sammanhang återgifvet med »i samråd med».
2 Att Mosskonventionen endast är en preliminär öfverenskommelse, minskar icke
denna svenska konungens rätt gent emot norska grundlagen, helst vid det
definitiva antagandet kommissarierna med stortinget öfverlagt om hvaije § och
sedermera samtliga gg å svenske konungens vägnar antagits.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
