Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
ÖFVERSIKTEN. OCH GRANSKNINGAR
ort uppgafs, utan hade dit måst med sin familj taga tillflykt under
en tillämnad resa till Riga. Sedermera blef han jämte åtskilliga
andra nödgad att svära trohetsed åt polske konungen; det var af den
anledningen han ställdes inför kommissorialrätt i Stockholm, dit hans.
maka, Gertrud Holstfer, åtföljde honom. Där föddes Johan Reinhold
Patkul och blef döpt den 27 juli 1660, såsom hans ännu i behåll
varande dopsedel utvisar.
Fr. W. Patkul benådades och återvände därpå till Lifland, där
han afled 1666. De många processerna och den långa vistelsen i
Stockholm hade bragt hans affärer i obestånd. Änkan ställdes under
förmynderskap af sin närmaste anförvant, ryttmästaren O. Fr. v.
Vie-tinghof, hvilken var störste fordringsägaren i boet. Godsen Kegeln,
Podsem och Baltemoise bortarrenderades på tre år; till familjens
uppehälle anvisades det lilla godset Waidau, som sålunda blef
Pat-kuls barndomshem.
Änkefru Patkul, som hade ett särdeles hårdt och våldsamt
sinnelag, kom snart i bitter fiendskap med sin förmyndare och inledde
mot denne en långvarig rättegång. Under de obehagliga uppträden,
som i följd däraf föreföllo, uppväxte hennes tre söner, af hvilka
Johan Reinhold var den äldste. De båda andra hette Karl Friedrich
(f. 1661) och Georg Wilhelm (död 1688). Om sina söners
karaktärsutveckling visade sig modern ej synnerligt mån, men god
undervisning sökte hon bereda dem; den sköttes af tre efter hvarandra
följande informatorer.
Genom denna uudervisning utbildades Patkul hufvudsakligen till
politiker och stilist. Teologisk kunskap fick han, »på det inga skrupler
skulle hos honom uppstå, om han på sina resor komme till länder,,
där annan religion vore rådande, och på det han skulle lära sig
förstå, af hvad skäl religionen spelat en så stor rol i de krig, som
Europa sedan 100 år haft att lida». Genom flitig öfning skulle han
bibringas färdighet att skrifva »ett sirligt bref», affatta »en artig
relation» och »hålla en sermon». För den latinska språkbehandlingen
skulle Ciceros bref, Cæsar, Livius, Curtius och Tacitus blifva de
förnämsta förebilderna, och latin skulle vara samtalsspråket på
lärorummet. Därjämte skulle han flitigt öfvas i god behandling af sitt
tyska modersmål samt fick lära sig att tala och förstå svenska.
Geografien fick han inhämta mest genom läsning af resebeskrifningar.
Genom inhämtande af »politik» och »etik» skulle han få liksom en
försmak af det juridiska studiet. Undervisningen lade sålunda redan från
början energiskt an på att utbilda de färdigheter, som han sedermera
så eklatant lade i dagen.
Som student blef han 1677 inskrifven vid universitetet i KieL
Där studerade han hufvudsakligen juridik och därnäst teologi, hvilken
väl egentligen uppfattades som ett slags hjälpvetenskap åt juridiken.
Tydligen hade han processmakarens och yrkespolitikerns lifsuppgift
främst i sikte. Bland universitetslärarne synes han isynnerhet hafva
fäst sig vid den lärde polyhistorn Morhof, hvars skrifter han flitigt
begagnade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
