Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NAPOLEON UND BERNADOTTE IM HERBSTFELDZUGE 1813 85
Det dröjde icke heller länge efter krigets slut förrän en opinion
utgången från militärer, som deltagit i kriget, småningom började
utbilda sig i Preussen, enligt hvilken norra arméens lyckliga
krigsföretag endast borde tillskrifvas de preussiska truppernas tapperhet och
deras generalers själfständiga uppträdande mot Carl Johan, som
därigenom mot sin vilja framtvingades ur sin defensiva krigföring.
Dessa åsikter, hvilka med mer eller mindre obetydliga
modifikationer omfattats af snart sagdt alla preussiska militärförfattare och
«om erhållit ett slags officiel hallstämpel genom den af preussiska
generalstabens historiska afdelning 1859—1865 utgifna »Geschichte
•der Nordarmée im Jahre 1813», hafva i nu föreliggande arbete blifvit
af förf. underkastade en sorgfällig granskning, hvilken ledt till det
resultat, att snart sagdt alla de talrika beskyllningar som från
preussisk sida framkastats mot Carl Johans krigföring, visas sakna all reel
grund.
För att rätt kunna uppfatta denna måste man, såsom förf. fullt
riktigt framhåller, taga hänsyn till hans motståndares fälttågsplan,
hvilken hittills blifvit af både franska och tyska författare i flere
hufvudsakliga delar felaktigt uppfattad och orättvist bedömd. Med
utdrag ur Napoleons egna skriftliga meddelanden visar förf., att en
offensiv mot den böhmiska arméen skulle, i händelse denna dragit
«ig tillbaka, endast blifvit en stöt i luften och redan efter ett par
•dagsmarscher in uti Böhmen af sig själf afstannat, då däraf
ofelbar-ligen framkallats en framryckning till Elbe af norra och schlesiska
arméerna. Norra arméen åter, som stod inklämd mellan Elbe och
Oder, med Östersjön i ryggen, kunde däremot tvingas att antaga ett
slag, som, i händelse af framgång for de franska vapnen, sannolikt
«kulle medföra norra arméens skingring — svenskarne till Pommern
«amt återstående trupper till trakten öster om Oder, hvars belägrade
fästningar härigenom befriades. Ett uppträdande mellan Oder och
Weichsel af en betydligare fransk styrka skulle sannolikt omöjliggöra
ryssarnes kvarstående väster om Oder och efter dessas återtåg var
faran för en offensiv af de isolerade österrikarne ringa. Denna
obestridligen storslagna och väl beräknade fälttågsplan misslyckades
emellertid, då den förväntade taktiska framgången uteblef, och orsaken
härtill var Napoleons misstag i afseende på norra arméens kvantitativa
•och kvalitativa beskaffenhet. Carl Johan var emellertid fullt
medveten icke blott om arméens farliga belägenhet utan äfven om den
strategiska och politiska betydelsen af ett nederlag. Ur denna
synpunkt bedömd kan hans försiktiga krigföring icke allenast anses fullt
berättigad utan ock såsom den enda riktiga.
Beskyllningarne mot Carl Johan börja med, att han skulle haft
för afsikt att utan svärdslag uppgifva Berlin men blifvit genom Bülows
energiska föreställningar vid dennes första audiens d. 13 augusti
förmådd att taga ställning söder om staden: såsom förf. visar, en ren
fabel, hvilket för öfrigt knappast borde behöfva något särskildt bevis.
Följer så anklagelsen för att i slaget vid Gross-Beeren hafva lämnat
Bülows kår utan understöd samt att efter stridens slut hafva under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
