Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
ÖFVERSIKTEN. OCH GRANSKNINGAR
dygtige Officierer, havde jeg dygtige Tropper, der kunde bruges,
kunde jeg sandelig udrette meget, men desværre, Major llæder,
Capitaine Jürgensen och nogle andre ere gode, men Folkene lystre
ikke. Hvad er da at gjøre; man kan tabe Aere og gode Navn. Man
kan og tør ikke vove nogen Partigjængerkrig. De kjende denne
neppe af Navn, långt mindre af Bøger. Det er sørgeligt, Gud give
os Fred og Adieu alle Nationale.» Detta ger förf., efter en erinring
om det norska högre befälets ålderdomsbräcklighet, anledning till
följande utsago (sid. 42): »Det duktiga folket i ledet, klagade därför
general Staffeldt 1808, lystrade icke till sådana män, hvarför han
icke vågade föra något partigängarkrig mot svenskarne. »De kjende
denne (krig)», skrifver han, »neppe af Navn, långt mindre af Bøger.
Det er sørgeligt.» Det torde väl ock vara för mycket sagdt (sid. 41),
att de svenska officerarne enhälligt ansett, att det norska soldatmaterialet
var godt; förf. anför t. ex. själf i Bil. sid. 346 M. Björnstjernas
omdöme om de nordanfjällska och västanfjällska regementena, att de
voro »de bien mauvais soldats, indisciplinés, voleurs et poltrons.»
Anmärkningen å sid. 40, att Eæders uppgift, det Norge 1814
haft 49,020 man lokaltrupper och således uppställt hvar tionde man
som soldat, skulle vara orimlig, torde ock bero på ett missförstånd.
Åtminstone erkäuner llæder i sin afhandling 1852 på så många
ställen, att dessa lokaltrupper voro papperssoldater utan all betydelse för
försvaret, att någon meningsskiljaktighet mellan honom och förf. icke
torde i denna fråga förefinnas. Och att bokföra som tjänstepliktig
hvar tionde man, kan väl ej vara orimligt.
Kartorna äro mycket tydliga, men sakna all terrängbeteckning.
Någon gång får man söka förgäfves efter i texten angifna orter. Bland
Rättelser och tillägg heter det: »Sid. 126 och 133 står »Odegaard», ett
ställe (eller två?), som ej kunnat återfinnas på någon tillgänglig karta.»
Härmed afses förmodligen ock, att det Odegaard, som angifves norr om
Rokke och icke, såvidt jag sett, omtalas i texten och därför verkar
förvilande, bör utgå. Att förf. icke i närheten af Veden eller Grimsröd
återfunnit något Odegaard, torde bero därpå, att namnet i Norge dels
användes som beteckning för mindre gårdar i allmänhet, dels för
ny-byggen på öde marker, dels slutligen om öde hemman, hvarför
Ode-gaardar (binamn och appellativ) anträffas massvis i alla delar af Norge.
Det är mycket möjligt, att förf:s karta har detta Odegaard under annat
namn. Kjølen kallas t. ex. på Munchs Veikart och Hahrs karta
Kjølødegaarden.
Det är skada, att boken saknar register, ty det är ett så duktigt
arbete och innehåller en sådan mängd nya och viktiga upplysningar
om 1814 års händelser, att det kommer att flitigt rådfrågas af alla
forskare i den tidens historia. I detta afseende bildar boken ett
motstycke till Prof. Alins Unionen, ett arbete, från hvilket det för öfrigt
skiljer sig därutinnan, att det, såvidt jag kunnat upptäcka, saknar all
politisk tendens.
Nils Höjer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
