Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 S. CLASON
signaturen — d. — n. [Sigfrid Wieselgren] i Svensk
Månadsskrift 18(54 offentliggjorda skildringen af »Riksdagen
i Norrköping år 1800» länge varit den enda utförligare
teckning vi hittills ägt af detta betydelsefulla ständermüte.
Liffull och intressant, torde dock denna teckning ej kunna
uppfylla den moderna historiska kritikens kraf: den är
därtill för mycket stödd pä samtida memoirer och
anekdoter, hvilkas opartiskhet ofta lämna mycket öfrigt att
önska. En ny framställning af riksdagen i Norrköping har
därför varit önsklig nog. Förlidet år gafs oss ock en sådan
i en akademisk afhandling tChn realisationsfrågan vid
riksdagen i Norrköping år 1800» af M. Hamnström1, och om
än denna, såsom af titeln framgår, endast afsett att skildra
själfva realisationsfrågans behandling under riksdagen, är
dock redan därmed mycket vunnet, helst denna fruga som
bekant var riksdagens förnämsta, den, för hvilken den
sammankallats, och hvarom dess förhandlingar hufvudsakligen
rörde sig. I denna fråga bar ock nämnde förf. kunnat
tränga djupare in än sina föregångare, i det hufvudkällan
för hans framställning varit de, så vidt jag vet, nu för
första gängen begagnade protokollen i det riksdagens
»hemliga utskott», af hvilket den stora frågan förbereddes.
Den finansiella nöd, till hvars botande riksdagen kallats
samman, var åtminstone till sin uppkomst ett arf från
Gustaf Hirs dagar. Dess yttersta grund var, att
riksgäldskontoret under det ryska kriget och allt framgent
måst utgifva sina räntebärande s. k. kreditsedlar — eller
på våra dagars språk obligationer — till långt större
belopp, än ursprungligen afsetts ocb än det själft mäktade
inlösa, och att, sedan i följd häraf kontoret måst dels på
obestämd tid uppskjuta kreditsedlarnes inlösen, dels indraga
deras ränta, dessa efter hand sjunkit i värde emot
bankomyntet, så att de t. ex. 1799 löpte med cirka 50 % agio.
Då samtidigt, som alltid i dylika fall, det bättre myntet,
1803 utgifna > Heise über den Sundt. Om den sistnämnda bokens rätt
intressanta historia kunna upplysningar bl. a. hämtas i Kungl, bibliotekets
samling af bref till Rosenschiüld, hvarur en del utdrag äfven finnes
oifent-liggjord i Ny 111. Tidning 1870 uti uppsatsen >En politisk pamflett och
dess öden>.
1 Uppsala 1896. 126 sid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
