Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
S. CLASON
Har den åter sa tolkat honom, så liar visserligen i den
delen de missförstått hvarandra. Men äfven detta kan
för-klaias, utan att därför skulden ensamt lägges på Brahe.
Oppositionens uppträdande hade visst icke den distinkthet,
som gör all missuppfattning omöjlig. Jag har förut visat,
att i De Geers slutpàstående orden allt som angår
bevillningen» icke kunde och icke voro afsedda att tolkas efter
ordalydelsen; jag har ock påpekat (len skärpa, hvarmed
man hela tiden strök under, att förbehållet egentligen
åsyftade bevillningsrätt. Härtill kommer — och det är
kanske det viktigaste — mångtydigheten uf ordet »bevillning■/.
Lewenhaupts ofvan citerade yttrande häntyder på, att han
i detta samband med bevillning endast afsåg det, som i
våra dagar faller under bevillningsutskottet, ocli har Brahe
delat denna uppfattning, sa har han mycket väl kunnat
förklara »allt som angar bevillningen» oprejudiceradt, äfven
om utskottsbetänkandets alla summor blefve antagna.1 Det
är ock betecknande, att redan samtida författare, som stått
oppositionen nära, uttryckligen återgifva t. o. m. De Geers
förbehåll därmed, att A id voteringen icke något afgörande
skulle äga rum om tiden eller sättet för bevillningen, eller
just på det sätt, som det synes mig tydligt, att Brahe
fattade det.2
Missförstånd eller icke i denna punkt — 0111 rätt till
särskildt beslut rörande gählbevillningens storlek — den
är dock blott en bisak; och hufvudsaken — den, som af
samtid och eftervärld så betraktats, som dref jakobin-
1 Huru stora summorna böra vara. äfven den till gälden, kommer
nämligen efter denna indelning icke att räknas såsom en bevillning s fxkgb. —
obs! Lewenhaupts uttryck, att summan ej hörde till den »egenteliga
bevillningen» —, utan det är en anslagsfråga (tillhörande statsutskottet eller
någon dess motsvarighet). Bevillningsfråga. åter blir saken först, då, sedan
anslagssumman en gång är bestämd, det blir fråga om att räkna ut, pu
livad sätt de erforderliga medlen skola anskaffas. Det hette ock på
riddarhuset 1800 i en senare debatt om bevillningstiden : Olika begrepp om
ordet bevillning är orsak till denna öfverläggning.» Protocoller hos Ridd.
o. Adeln, II, sid. 1275.
2 »Efter gieniagne forandrede propositioner af Landmarskalken, som
dog alle fandt Modsigclse, erindrede Carl De Geer igien, at intet skulde
eller maatte ved Voteringen komme under Ventilation, hvcrken i Henseende
til Maaden eller til Tiden, Skatterne til denne Gields Betalning skulde
vedvare.» Oxholm i Minerva 1802, juli—sept. sid. 285. Kerner, soin känner
Oxholms skildring, har nästan ordagrannt samma uttalande. Heise über den
Sund, sid. 311.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
