Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dalarne och Dalkarlarne
En historisk-geografisk undersökning
AF
NILS HÖJER
»Osterdala omtalas likasom Vesterdala redan på
1200-talet och utgjorde det egentliga Dalarne, det s. k. Dala
huv-darc, dit bergslagerna knappast ansågos höra.» Sålunda heter
det i Magnus Höjers Konungariket Sverige, och en liknande
uppgift har äfven J. F. Nyström i Sveriges geografi, där det
på tal om Öster- och Västerdalarne heter, att »det är endast
denna del, som i etnografiskt afseende utgör det Dalarne,
hvars folk och historia är väl bekant för hvarje svensk». Äfven
den lärde univ.-bibliotekarien C. G. Styffe, har gifvit denna
uppfattning ett visst stöd: Namnet Dala hundare har utan
tvifvel ursprungligen blott tillkommit dalen omkring Siljan,
äfven kallad Österdala, jämte Västerdala. Att icke
bergslagerna egentligen ansågos höra till Dalarne, bestyrkes af
Hera offentliga handlingar från 15:de seklet, hvarest
järnbergsmän, kopparbergsmän och silfverbergsmän uppräknas
vid sidan af »menige inan i Dala .
Det är väl bekant, att detta vetenskapens resultat
sammanfaller med den populära uppfattningen, så att man
vid namnet Dalarne företrädesvis fäster föreställningen om
Öster- och Västerdalarne och vid folknamnet Dalkarlar så
godt som uteslutande tänker sig dessa bägge dalars
innebyggare och detta vare sig det är fråga om nutidens
Dalkarlar eller om de stridsdjärfve nuin, som fordom räddade
fäderneslandets frihet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
