Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DALARNE OCll DALKARLARNE
51
Den 6 och 25 jan. 1521 var det Kristierns ombud
Henrik v. Mehlen, som höll landsting i Tuna och tog ed till
konungen, hvarföre Gustaf Vasa, då han den 10 februari
uppträdde vid Kopparberget, rönte motstånd liksom
säkerligen ock vid Silfberget. Bergsmännens fogdar blefvo
emellertid som »förrädare» fångade eller dödade —
sannolikt är det i denna första sammanstötning Stig Hansson
förlorade lifvet vid försvaret för den af Kristiern utakrifna
gärden, som vid denna tid upptogs. Det berättas i allt
fall, att Gustaf vid detta första besök lät upptaga
Kopparbergs afrad och »skatten i Tuna och däromkring», och
man vet af säkra källor, att Stig Hansson vid samma tid
blifvit bragt om lifvet som förrädare, det vill väl säga
därför att ban icke var förrädare mot den konung, till
hvilken ban ett par veckor förut aflagt trohetsed, och hvars
ämbete han förvaltade. Gustaf kunde nu i sin ordning
hälla landsting i mars med »menige Dala». Från den tiden
träda bergsmännen åter i spetsen. Det var en bergsman,
Peder Svensson i Vibberboda, under hvars ledning slaget
vanns vid Brunbäcks färja. Sedan nämndes väl hofmän till
höfvidsman för hären, men bland de fyra »lifaktare»,
hvarmed Gustaf omgafs pä folkhärens enträgna begäran, voro
två, Mäns Nilsson på Aspeboda och Anders Persson på
Rankhyttan, bergsmän och de två andra förmodligen icke
frän Dalarne, i alla händelser inga »Dalkarlar».
Rörande sammansättningen och beskaffenheten af den
dalahär, med hvilken Gustaf Vasa anryckte mot Västerås,
finnes en berättelse, af Jacob Ziegler, skrifven före 1531
och säkerligen grundad pa uppgifter af bröderna Magni,
som han personligen kände: »Denne samlade en liär af
Dalkarlar, det mest krigiska folket i hela Sverige. De
bebo nämligen bergen i den trakt, där Sverige förenas med
Norge, och hos dem finnas äfven silfver och koppargrufvor.
Härdade under arbetet i grufvorna och hyttorna,
utbildas de till en öfverlägsen styrka: hvilket slutligen
förskaffat dem deras namn Dalkarlar. Dalc betyder
nämligen ’mellan bergen’, ]carli återigen män och med tonvikt,
sådana, som utmärka sig för stor sinnesnärvaro. Man
till-skrifver ock Dalkarlarne en mycket stolt ande. hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
