- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Sjuttonde årgången. 1897 /
125

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GUSTAF WACHTMEISTER, H AU S SLÄKT OCH HANS FÄLTTÅG 125

sig ovärderliga underrättelser om fiendens trupper vid Täfte.
Om Wachtmeister fått en bättre kännedom än den han ägde
om ryssarnas styrka därstädes, skulle nog detta icke hafva
blifvit utan inflytande på hans handlingssätt. En sådan
rekognoscering hade kanske äfven kommit att företagas, om
några åtgärder vidtagits af Puke, hvarigenom Wachtmeister
kunnat träda i förbindelse med kanonsluparna antingen
före Nordenskjölds ankomst till dem eller ock genom den
sistnämnde under dennes nedresa.

Nordenskjöld torde dock kunna ursäktas, emedan
expeditionens öfverbefälhafvare Puke icke haft den minsta tanke
på en samverkan mellan arméen och flottan under
operationerna. Puke hade bort låta en à två kanonslupsbatal
joner åtfölja Kustarméen för att medföra proviant och
ammunition och skydda härens vänstra flank. I förening med
Sölfverarms bataljon skulle dessa utgjort en
aktningsbjlidande styrka. Men i stället lät öfveramiralen sina flesta
skärgårdsfartyg ligga overksamma vid Ratan. De däckade
kanonsluparna jämte kutterbriggen Delphin sände han
dock den 18 till Kallviken, som ligger 50 km. norr om Ratan.
Meningen var, att dessa skulle återtaga kuttern Kotka, som
ryssarna af en slump lyckats bemäktiga sig.1 Puke har
äfven funderat på att afskicka en dylik expedition till Vasa.
Detta Pukes handlingssätt visar hans oduglighet till ett
sa högt och kompliceradt, befäl, som han förde år 1809. Större
förmåga att systematiskt leda operationerna visade ban ej
heller utanför Norges kuster 1814.-

Det var väl ock i följd af denna sin oförmåga, som
ban ej gaf Nordenskjöld befallning att träda i förbindelse
eller samverka med Wachtmeister i och för anfallet på
Umeå. Att Puke i allo mätte ha gillat Nordenskjölds sätt
att gå till väga vid dessa omständigheter framgår däraf,
att ban den 2 september föreslog konungen, att Nordenskjöld
för vid detta tillfälle »ådagalagt mod och tapperhet» skulle
befordras till major i örlogsflottau.

Att Nordenskjöld visade mycket mannamod vid sitt
anfall på Umeå kan icke bestridas Dock kan man ej värja
sig för deii föreställningen, att hufvudorsaken till att han

1 Bil. VII : Pnkcs rapport 22 s.

2 B jör lin, Kriget mot Norge 1814, s. 75—91.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:04:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1897/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free