Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ir>168
UNDERRÄTTELSER
upplysande anmärkningar. Med »justitiekanslern Jeorius» (s. 88)
åsyftas möjligen assessorn i Åbo hofrätt Georgij ; någon
justitie-kansler med snarlikt namn fanns ej. »Åkeson» (s. 79), som ej
förklaras, lärer väl åsyfta den bekante lagman Håkansson.
— Under rubriken I vår tids lifsfrågor har en serie
småskrifter under redaktion af Sydney Alrutz börjat utgifvas. Som
medarbetare uppräknas äfven åtskilliga språkmän, arkeologer och
historici. Af prospekten finner man ock, att seriens uppgift äfven
skall blifva »att i en eller annan punkt söka klargöra
språkvetenskapens och den historiska forskningens inflytande på uppfattningen
af våra förnämsta religiösa urkunder».
— Ett vetenskapligt arbete, hvilket tillägnades professor
Oscar Alin den 22 december 1896, då han fyllde 50 ar, var en
af docenten i Uppsala Vilh. Lundström verkstäld svensk tolkning
af Tacitus’ Agricola. Denna lilla skrift af den store romerske
historieskrifvaren utgör, som bekant, en teckning af hans svärfader
Julius Agricolas lif och verksamhet. Den torde närmast böra
uppfattas såsom en «laudatio funebris», hvilken Tacitus till åtlydnad
både af sed och — såsom i detta fäll uppenbart är — af sitt eget
hjärtas röst ägnade sin aflidne anförvaudts minne. Denna
omständighet, om den också manar till en viss försiktighet vid
användandet af skriften såsom historisk källa, hindrar dock ej, att den
äger ett icke ringa historiskt värde; ty intet skäl linnes att antaga,
att författaren medvetet sökt upphöja föremålet för
minnesteckningen pa sanningens bekostnad. Kejsar Domitiani despotiska, mot
hvarje framstående förtjänst misstänksamma styrelse utgör den mörka
bakgrund, emot hvilken författaren tecknar den ljusa bilden af en
man, soin redligt sträfvar att göra sin plikt mot fäderneslandet
utan att vare sig smickra härskaren eller mot honom göra en
gagnlös opposition. Skriftens hufvudintresse knyter sig dock till
skildringen af förhållandena i Britannien och af romarnes
cröfrings-krig därstädes. De egenskaper, som utgöra Tacitus’ storhet som
historieskrifvare, framträda, om också icke fullt utbildade, redan i
detta hans historiska förstlingsarbete, men å andra sidan framträder
äfven en viss brist på klarhet särskildt i skildringen af
krigsoperationer — »der unmilitäriscliste aller Schriftsteller» kallas ban ju,
säkerligen med stor öfverdrift, af Mommsen. Den egendomliga
historiska stil, i hvilken Tacitus uppnådde sådan virtuositet, är uti
»Agricola» uppenbarligen ännu sä att säga i görningen.
Herr Lundströms öfversättning är synnerligen ledig och
lättläst, pa samma gång den, så vidt vi kunnat Anna, troget återger
originalets hade innehall och ancla. Med afseende på gestaltningen,
af den text, hvilken herr L. lagt till grund för sin öfversättning,
intager han en konservativ ståndpunkt. Ilans mål har varit att
visa, att flertalet ställen, hvilkas lösning ansetts tvifvelaktig, väl låta
förklara sig utan våldsamma textändringar, och han synes i de
flesta fall hafva lyckats härutinnan. (S. D.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
