Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
KARI, HILDEBRAND
denna metod och därför gjort fel, som kunnat undvikas.
Klart är ju t. ex., att peppar och råg ej haft samma
betydelse, och att därför deras index-tal böra pa olika
sätt inverka på hufvud-index-talen; eljest skulle några
obetydliga varor med hastigt växlande pris kunna vrida de senare
fullständigt på sned. Man måste sålunda taga hänsyn till
varornas olika betydelse. Det ideella vore att kunna
beräkna hvarje varas totalkonsumtion och att likaledes kunna
medtaga alla varor; men då detta är omöjligt, far man
nöja sig med att först förena kända varor i grupper med
särskilda medeltal och sedan sammanfatta dem. Om man t. ex.
bar index-tal för 4 spannmålsslag och 12 sorters
kryddor, sä skulle ju de senare alldeles bestämma medeltalen
vid direkt sammanräkning; om man därför sammanfattar
kryddornas tal till en enda medeltalstabell och behåller de
4 spannmålstabellerna samt sedan tager medeltalen ur de
återstående 5 tabellerna, kommer belt säkert denna
hufvud-tabell att närmare ansluta sig till verkligheten än om alla
16 specialtabellerna direkt lagts till grund för medeltalen.
På tabellerna 52!)—531 har Wiebe sammanfört mindre
viktiga varor till grupper, men behållit andra såsom
själfständiga enheter; medeltalen komma härigenom att
hämtas ur 30—31 olika talvärden. På tabellerna 526—528 åter
äro samtliga varor sammanförda till grupper, sa att endast
15—-16 tal ligga till grund för medeltalen. I bada fallen
äro beräkningarna gjorda för Minister, Elsass och England.
För att belysa resultatet af olika beräkningssätt, har jag
hämtat följande uppgifter ur olika tabeller (526 och 529):
Varupris i Munster:
1501—20 1521—50 1551—60
Akerlirnksprodukter..... 94,r, 131 179
Salt............. 101 123 125
Fisk............. 101 111 115
Textilvaror......... 92 96 101
Medeltal ur 31 varugrupper . HT 133 148
Medeltal ur 16 d:o 1(X) m 131
Af dessa siffror finner man lätt, huru hastigt
spannmål stigit i värde, under det att t. ex. textilvaror föga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>