Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
KARI, HILDEBRAND
hus slogo sig i öfvervägande grad pä rena penningeaffärer.
Det blef lätt för furstarne att upptaga lån. sora ej stodo
i något rimligt förhållande till deras betalningsförmåga;
detta ledde till en farlig kris ar 1557 midt under det
spansk-franska kriget. Filip af Spanien utfärdade i juni
ett dekret, som indrog alla förpantade statsinkomster och
genom ett enda penndrag konsoliderade den sväfvande
spanska statsskulden i samband med stor räntenedsättning.
I stället för skuldebref med anvisning på bestämda
inkomster för räntegodtgörelse (10 % eller mera^eller
amortering, samt enligt sin innebörd ämnade att inlösas efter
kort tid lämnades nu juron, d. v. s. femprocentiga räntebref,
som voro oinlösliga. Fordringsägarnes rätt träddes för nära
icke blott genom räntenedsättningen, utan äfven genom
svårigheten att frigöra själfva kapitalet, i det att »juros»
visserligen kunde säljas, men blott till oskäligt lågt pris,
på grund af den minskade tilltron till Spaniens
betalningsförmåga. Hela åtgärden är ett slags statsbankrutt, som
åtföljdes af länga underhandlingar med fordringsägarne,
hvilka sökte skaffa sig bättre vilkor. Huset Fugger hade
mer än 2 millioner dukater att fordra, och hela
skuldsumman synes ha uppgått till 7 millioner, hvartill kommo
8 millioner för Nederländerna. I Spanien sökte man hjälpa
sig fram med godsförsäljningar o. d., men i sept. 1500
kunde man det oaktadt beräkna tillgängliga årsinkomster
till 1 V3 million dukater och säkra utgifter till ’6 millioner,
oberäknadt räntorna på juros.
Penningmännen underkastade sig och mottogo juros
utom huset Fugger, som sökte tillkämpa sig företräden,
men misslyckades och slutligen för att rädda något måste
ingä på regeringens vilkor.
Äfven i Frankrike och Portugal måste regeringarna
inställa sina räntebetalningar och gripa till tvångsåtgärder,
och öfverallt i västra Europa utbredde sig penningkrisen
till småstater och städer liksom till större och mindre
affärshus.1 England skiljer sig fördelaktigt från öfriga
stater genom att redan äga ett välordnadt finansväsen och
1 Ehrenberg beräknar, att affärsmän voro invecklade i Spaniens,
Frankrikes och Portugals statsbankrutter med ungefär 20 millioner dukater
eller 200 millioner mark enligt nuvarande myntvärde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
