- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Sjuttonde årgången. 1897 /
214

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22 4

OSCAR ALIN

14 dagar öfvergifva Norrige, och da skulle ban personligen
avantageras i mer än ett hänseende; i annat fall, om prinsen opiniatrerade
sig. hade coinmissarierna krigsförklaringen mot Norrige i fickan, 40
à 50,000 man hjälptrupper hade kronprinsen redan till sin
disposition (Bennigsens armée), och mera, oin det behöfdes, kunde ban
få. Prins Chrétien erkändes aldrig af de allierade som tronföljare
till Danska kronan etc. etc. Desse commissarier förmodade, at vi
under negotiationstiden ej attaquerade Norrmännen, hvarpå jag
svarade, att ehuru det vore min önskan, hade jag dertill ännu ej fått
befallning, alt vore emellertid i beredskap, och jag väntade orderne
med hvarje ögonblick. Detta ansågo de ej såsom bidragande till
ändamålets vinnande och fant deras mission öfverflödig, om man ej
afbidade resultatet af deras beskickning. Häremot invände jag, att
herr Morier begärt sammankallandet af en riksdag, at denna
arrangement troligen blifvit upgjord emellan honom och general
llaxthausen, hos hvilken han par pareuthes bor, att denna riksdag
skulle först i septbr. kunna samlas, at således man redan vunnit så
mycket, at ingen campagne för i år kunde äga rum, och så vidare.
Jag trodde således för min del, at kronprinsen ej borde vara dupe
af dessa nog påtagelige ränker, utan att ban snarast med vapen i
händerna gjorde slut på altsammans. Jag kände visserligen, at
kronprinsen önskade framför alt at kunna se saken i godo
arrangerad, och jag förmodade äfven, at om prins Cristjan vore
klok nog för att inse sitt och Norriges väl, kunde han undvika
mycket ondt, om ban genast eederade några gränsfästningar till
Sverige såsom en garanti för dess (c: prins Christians) ärlighet, medan
constitution etc. etc. upgjordes. Detta projeckt tycktes allmänt
goûteras, och ville commissarierne arbeta i den akt och mening. —
Jag itererade», fortsätter Essen, sminst 20 gånger under dessa
con-versationer, at alt hvad jag yttrade borde anses som min enskilte
tanka, att jag ej vore instruerad, at, då jag nu sednast i Örebro
sett kronprinsen, det blott varit fråga om militairiska anstalter, at
jag ingalunda melerade mig i politique, diplomatie etc. etc., och
det af en ganska god raison, att jag ingenting förstog, och så
vidare. Jag kan nu med hvarje dag vänta tidningar frän
commissarierne - - -5)1

Af svenske generalguvernören öfver Norge fingo
kommissarierna således alla meddelanden angående ställningen
därstädes, som han kunde lämna, och de gåfvos således med
stöd af all nödig auktoritet. Hvad angår Essens yttranden
för öfrigt, så kunde den ifver, hvarmed han framhöll att
de blott uttryckte hans enskilda mening, hos
kommissarierna lätt väcka den föreställningen, att de i själfva ver-

1 Ur Essens egenhändiga bref i Wirsénska samlingen i Riksarkivet.
Jfr Mårtens’ bref till Essén d. 7 juli 1814 (Schinkel, Bihang III, n:o 138).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:04:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1897/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free