- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Sjuttonde årgången. 1897 /
260

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2(260

STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN

det af Baazius i sitt Inventarium Suio. Göth. (s. 466) lämnade,
ganska fullständiga referatet af densamma. Däremot har man icke
känt de särskilda skrifter, genom hvilka hvarje präst för sig vid
stiftssynoden »uppsatte sina tankar». I Strengnäs domkapitels arkiv
har jag emellertid påträffat ett betydande antal sådana specialskrifter
mot liturgien. Dessa protestationer erbjuda ett så mycket större
intresse, som de, ehuru naturligen öfverensstämmande i
hufvudten-densen, dock sinsemellan förete icke oväsentliga skiljaktigheter och
ingalunda följa ett visst gemensamt, förut uppsatt formulär, såsom man
på förhand kunde vara böjd att antaga. Olikheterna äro tydligen
betingade af de olika författarnes individuella ståndpunkt och skilda
bildningsgrad. Den gemensamma oviljan mot den förhatliga liturgien
afspeglas än i starkare än i svagare uttryck. Somliga nöja sig med
att i några få ord motivera sitt srejicio» eller »improbo», andra äro
omständligare, en eller annan såsom t. ex. kyrkoherden i Strengnäs
Reinholdus Ragvald! har rent af åstadkommit en liten teologisk
specialafhandling. Det af Mattias Marci och Olaus Martini
undertecknade utlåtandet hör till de kortaste, och uppenbarligen kan det
icke hafva varit detta nu föreliggande, som blifvit följdt vid den
gemensamma vederläggningsskriftens atfattande.

Anmärkningsvärdt är, att flere präster (icke mindre än 16)
bekänna sig till Augsburgiska bekännelsen och att. icke så få at
dessa uttryckligen förklara sig redan genom sin aßagda prästed
vara förpliktade till denna vår kyrkas hufvudsymbol. Sa säger
t. ex. kyrkoherden i Näshulta Paulus Magni, sedan han förut anfört
skäl för sin obenägenhet mot liturgien, bl. a.: »vidhersakar jagh
henne (liturgiam) och håller migh intill Augustanam Confessionem,
som jagh migh tillsvorit hafver then tidh, Gudh gaf migh thenne
befalningena, att jagh skulle troligen föda Christi hiordh». Petrus
Pauli i Floda, som skall hafva tillträdt detta pastorat redan 1562,
skrifver om liturgien: »Tlier til medh koraber hon ecke öfver ens
med Augustana C’onfessione, såsom iagh tilförene bådhe medh
handh. mun och insegle bekent och stadfest hafver».1 — Det skall
hafva varit i den af bertigdömets prästerskap den 1 april 1588 till
konungen från Örebro utfärdade skrifvelsen, som Augsburgiska
bekännelsen framhållits »för första gången efter reformationen såsom
en för svenska kyrkan, åtminstone inom furstendömet förbindande
symbolisk bok».’- Af de nu funna protestationerna är klart, att
denna bekännelseskrift redan före 1587 varit förbindande för dem,
som inom Strengnäs stift inträdt i prästämbetet. Huru långt förut
har ty värr icke varit mig möjligt att med tillgängliga hjälpmedel
bestämma. Då emellertid bland dem, som åberopa sin i prästeden
aflagda bekännelse till Confcssio Augustana, finnas åtminstone några
kyrkoherdar, äger man stöd för den förmodan, att det varit åtskil-

1 Naturligen är det. sista citatet icke anfördt såsom ett säkert exempel
på ett åberopande af förpliktelsen i prästeden, men det har af andra skäl
synts förtjäna anföras.

2 Henning a. a. s. 43.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:04:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1897/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free