Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STEN STURE D. Y. OCH GUSTAF TROLLE 1514 —1517
309
att Erik Svensson motarbetat Trolle i Rom riktig, förefaller
det osannolikt, att den förstnämnde på eget bevåg och
tvärt emot riksföreståndarens befallning dristat sig att lägga
hinder i vägen för stadfästelsen af det gjorda valet.
Närmast till hands är att tänka på en hemlig instruktion.
Hvad ändamålet med indragningen af Stäkets län
beträffar säger Sten Sture 1516, att ban skrifvit till ärkebiskop
Jakob och förklarat, att han »i ingen annan akt eller
mening känts vid länet utan därför, att efter hans nåde nu
hade upplåtit Upsala domkyrka och ärkebiskopsdöme, skulle
ock med rätta rannsakas och åtskiljas, om föreskrifna län
tillhörde kyrkan eller kronan». Icke häller — heter det
— hade det skett »på det ovilja eller tvedräkt därutaf
skulle följa».
I början af september 1515 anlände den nye
ärkebiskopen Gustaf Trolle från Lübeck till Stockholms skär.
Han skulle nu i enlighet med det löfte Jakob Ulfsson
gifvit å hans vägnar ha infunnit sig hos Sten Sture samt
svurit denne och Sveriges krona trohetsed, innan han
tillträdde Upsala domkyrka och Stäkets slott. Gustaf Trolle,
som redan förut af flera anledningar varit uppretad på
riksföreståndaren, har troligen genast vid sin ankomst till Sverige
mötts af underrättelsen, att Stäkets län blifvit belagdt,
med kvarstad och då i vrede häröfver föranledts att bryta
det nyssnämnda löftet. Ej omöjligt är — som rimkrönikan
berättar1 — att där funnits »onde mäklare ibland», hvilka
intalat Trolle, att riksföreståndaren lagt ut försåt för
honom och att han fördenskull icke borde begifva sig till
Stockholm. Äger denna uppgift någon grund, torde man
kunna misstänka, att den gamle ärkebiskopen Jakob
Ulfs-sori haft sin hand med i spelet. Denne var åtminstone en
man, som icke var bortkommen, då det gällde ränker och
list. Trolle lät nu sätta sig i land vid Biskopstuna i
närheten af Stockholm och begaf sig därifrån till Upsala,
hvarest ban genast tillträdde sitt ämbete utan att Jakob
Ulfsson synes hafva lagt hinder däremot. Strax därefter
sände Gustaf Trolle en skrifvelse till riksföreståndaren, i
hvilken hau med »trugande och härda ord» fordrade näpst
pa dem, som varit emot ärkebiskop Jakob, herr Arvid och
1 Hadorph, Rimkrön. .9. 581.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
