Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STEN STURE D. T. OCH GUSTAF TROLLE 1514 — 1517 325
Krummedike, till konung Kristian synes framgå, att
biskoparne af Skara och Linköping på Sten Stures begäran skulle
rest upp till Stäket och sökt förmå ärkebiskopen till ett
samtal med riksföreståndaren, ehuru Gustaf Trolle vägrat
detta. Sannolikt har denna uppgift dock endast varit ett
löst rykte, ty i förenämnda bref från biskop Vincent till
Sten Sture (af d. 16 febr.) nämnes ingenting om ett dylikt
försök, och intet annat skäl gifver vid handen, att biskop
Hans Brask någonsin varit närvarande vid Stäket.
Emellertid har troligen i slutet af februari det förut omnämnda
sammanträffandet mellan Sten Sture och Gustaf Trolle ägt
rum, ty redan den 10 mars kunde Hans Brask underrätta
riksföreståndaren, att konung Kristian lofvat ärkebiskopen
på Stäket undsättning.1 Detta borde — menade biskop Brask
— förekommas genom en snar försoning med Trolle, om denne
verkligen kunde förmås att blifva riket och
riksföreståndaren en tro man.
Rustningar och förberedelser till det förestående
fredsbrottet påbörjades emellertid både från svensk och dansk
sida. Sten Sture lät redan den 29 mars utsända
kungörelser till Stäkeborgs län2 och säkerligen äfven till öfriga
delar af riket om det misslyckade försöket till endräkt samt
om den förestående ankomsten af en dansk här för att
undsätta ärkebiskopen på Stäket. Sten Sture framhöll
äfvenledes, att hans försök till förlikning med Trolle gått om
intet, och erinrade om de olyckor, som föregående
ärkebiskopar bragt öfver riket genom att. inkalla utländska
konungar. Till sist ställdes en uppmaning till alla att hålla
sig färdiga till möte med fienden, när riksföreståndarens
bud därom anlände. Från Västmanland och Dalarne,
Helsingland, Södermanland och Närike ingingo gynnsamma
underrättelser till herr Sten; i Västmanland hade fogden
därstädes, Måns Jonson, hållit ting med flera härader, och
där liksom öfverallt lofvade allmogen enhälligt och med
uppräckta händer» att natt och dag vara färdiga med
»harnesk och värja», hvarhelst det behöfdes.3 I Helsingland
hade visserligen en präst, herr Laurens i Forsa, låtit slå
1 Grönblad, anf. arb., n:r 373.
2 Bidr. S. H„ V., n:r 169.
3 Bidr. S. H., V., n:r 470.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
