Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
33;")
öfriga korrespondenter i Sverige beklagade Bochart — åtminstone
säger lian det i sina bref — att Salmasius icke tycktes kunna följa
drottningens förnyade inbjudning hit. Salmasius å sin sida försökte
få Bochart anställd såsom professor i Leiden, hvilket ju tydligt
ådagalägger den aktning han hade för pastorn i Caen och dennes
lärdom; Bochart afböjde dock detta förslag.1
Bocharts efterlämnade handskrifter finnas dels i Bibliothèque
Nationale i Paris (bl. a. två rätt stora band innehållande 03 smärre
skrifter), dels i Bibliothèque Municipale i Caen (det icke
publicerade däraf utgöres mest af randglossor). A det senare stället, där en
mängd Bochart fordom tillhöriga böcker förvaras, har jag också sett
det arabiska manuskript — ett verk »de mirabilibus creaturarum»
—-som Bochart fick i Stockholm af drottning Christina; där förvaras
äfven ett rätt godt porträtt i olja af Bochart.
Staden Caen har också bevarat minnet af denne sin ryktbare
medborgare, som ju var en af Europas förnämste orientalister under
1600-talet. Det hus han bebodde finnes ännu kvar. fastän något
omgestaltadt. En gata i staden är äfven uppkallad efter Bochart.
Och den Académie des Sciences, som stiftades i Caen 1652, och
som bland sina första ledamöter räknade Bochart, har tid efter
annan erinrat om honom; i dess handlingar utgafs 1833 en »Eloge»
öfver honom författad af E. H. Smith. En annan biografi, af L.
D. Paumier, har 1840 utgifvits i Rouen.
Hvad för öfrigt drottning Christinas förbindelser med de franske
lärde beträffar, så hoppas förf. framdeles fä tillfälle skildra (lem i
deras sammanhang; och skulle denna skildring bilda en afdelning af
ett planlagdt arbete om »Sveriges litterära förbindelser med
Franklike».
Till sist några ord om ett par af de tyske lärde, som under
Christinas tid uppehöllo sig i Sverige.
Efter en anvisning i Allgemeine Deutsche Biographie art.
Langermann gjorde jag ett besök i Hamburgs Stadtlibliothek,
hvarest Lucas Langermanns brefväxling skulle förvaras. Denne, som på
drottning Christinas särskilda rekommendation blef eanonicus i
Hamburg, hade såsom amanuens fått åtfölja Nicolaus Heinsius på
dennes bibliografiska resa i Italien samt kom med honom på hösten
1653 till Sverige, där Langermann dock icke torde stannat fullt
ett år.2
Mycket riktigt fann jag i nämnda bibliotek, jämte åtskilliga
andra handlingar rörande Langermann, en samling bref till honom.
1 I mer omtalade baud linnes oekså ett intressant bref från Huet
dateradt Stockholm i aug. 1652: vidare åtskilliga bref från Naudée
(svårlösliga); från Fr. Spauheim och Es. Spanlieim: från danskarne N. Friis och
AV. Lange-, samt från Job Ludolf (ett bref dat. Paris jan. 1649, om den
tilltänkta italienska resan, hvarom J. L. också samtidigt skref till N.
Heinsius; jfr författarens arbete om Sverige och Holland s. 113 not 1.
2 Jfr »Sveriges litterära förbindelser med Holland» s. 111 och 116.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
