Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 ÖFVERSIKTER OCH GRANSKNINGAR
fiktion. För honom begränsas Sveriges intressen fullständigt af den
svenska kustlinieu, och att en svensk regering vägat höja sig
öfver en dylik landmätaresynpunkt och sätta bastionerna för rikets
säkerhet till södra Östersjökusten stämplas utan vidare som en illa
maskerad eröfringspolitik. Då Gustaf Adolf ordade om kejsarens
onda planer mot Östersjön och Sverige, var detta blott en fiktion;
hvarken kejsaren eller hans fältherre hade hyst dylika afsikter
(I: 317 f.). Och detta senare anser förf. därutaf bevisadt, att inga
direkta antydningar föreligga om ett tillämnadt kejserligt angrepp
på det egentliga Sverige (»das Land Schweden» I: 5 f. och 185). Då
torf. hyllar en sådan uppfattning utaf gränserna för en stats yttre
intressen, förvånar det mindre, när man ser honom i omedelbart
samband härmed belt obesväradt anföra Wallensteins oupphörliga
order till Arnim att befästa sjöhamnarna och anskaffa en flotta
(I: 39) ja, t. o. m. att bränna de svenska krigsskeppen (I: 6).
Förf. söker pä allt sätt reducera betydelsen af de kejserliga
stormaktsplanerna, och det spansk-österrikiska försöket 1628 att
med de nordtyska liansestädernas hjälp skapa en habsburgsk
sjömakt sammankrymper nästan ända till omiirkligbet. Nu är det
visserligen sant, att den habsburgska storpolitiken hvarken i plan
eller utförande någonsin erhöll den systematiska och energiska
gestaltning, hvari den framträder i den kejsarens biktfader Lamormain
falskeligen tillskrifna broschyren, som vilseledt så många författare.
Men dä förf. vill bevisa, att Gustaf Adolfs farhågor ej blott varit
öfverdrifna, utan därjämte fingerade, tappar han allt fotfäste. Klopp
har som många utländingar före honom velat fälla slutdomen om
Gustaf Adolf blott med tillhjälp af den tyska krigshistorien, men
utan någon speciell kännedom om vårt lands ställning i öfrigt. Han vet
sålunda icke, att Sverige allt ifrån polska krigets början varit hotadt
af angrepp frän Spaniens flandriska hamnar och att ett dylikt
angrepp vid denna tid befarades åren 1626, 1627, 1628. 1631 och
1639. Likaså öfverflöda de offentliga handlingarna från den tiden
af oförtydbar» vittnesbörd om verkligheten af Gustaf Adolfs
farhågor från den österrikiska sidan. Redan 1625 har han förtrott
Kristian IV af Danmark sin oro för de habsburgska
Östersjöpla-nerna; vid första ryktet om Kristians nederlag satte han sin flotta
i försvarsskick, och dä ban hösten 1627 förnam ett rykte, att
Wallenstein redan öfvergått till Fyen och att spaniorerna visat sig
utanför Bohuslän, företog ban kraftiga rustningar ocli erbjöd
Danmark sitt bistånd. Om Gustaf Adolf — såsom Klopp vill göra troligt
— endast hycklat fruktan för Östersjön, sä borde detta hyckleri
upphört vid läsningen af Kristian IV:s bref 12/io 1627, som
meddelade ett af kejsaren gjordt förslag, att Danmark skulle till
honom afstå Öresund (Cronholm V: 2: 20). — »Däraf», tillägges det här,
kan Eders k. erfara deras intent mot Sverige. Vi veta, att våra
fiender vilja med fördärfiiga förtröstningar förhindra Eders k. från
att understödja, oss.» — I sitt svar af den 21 okt. s. ä. meddelar
Gustaf Adolf till bekräftelse pä Kristians skrifvelse, hurusom man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
