Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVENSK KONUNGS RÄTT ATT UPPLÖSA RIKSDAG
3 7
Men hr S. söker garantien mot en så snabb ändring af grundlagarna
pä orätt håll, nämligen i den fordran, att de båda behandlingarna
skola tillhöra olika treårsperioder för Andra kammaren, och sålunda
åtskiljas af de ordinarie Andra-kammarval, som enligt § 15: l:o
RO. hvart 3. år förrättas. Stödet härför vill förf. finna i de
uttalanden, som i detta stycke gjordes vid representationsförslagets
framläggande 18G3 och 18t>5, men hans historik, ehuru intressant i
och för sig själf, bevisar dock icke hvad som skulle bevisas och skulle
i alla händelser icke ha vitsord mot den utttryckliga lydelsen af t;
Cl RO. För att br S:s tolkning skulle kunna godkännas, borde §
64 hafva stadgat, att grundlagsförslag skall hvila »till den lagtima
riksdag, som, efter enligt § 15: ho BO. förrättade nya val i hela
riket till Andra kammaren, först sammanträder». Men så står där
nu icke. De här kursiverade uttrycken fattas, och man är då ock
oberättigad att i grundlagens ord inlägga en begränsning som de
icke innehålla.
Däremot förbjuder § 64 R.O. pä ett annat sätt den form för
grundlagsfrågors behandling, som proklamerades pä 1887 ars
maj-riksdag. Om man med stöd af § 40 RF. och § 2 RO.
fasthåller, att med »lagtima riksdag» kan endast den riksdag förstas,
som & i lag satt tid sammanträder, och så, följande
riksdagsordningens ord i § 64, frågar: när sammanträdde efter de val, som 1887
års upplösningsdekret medförde för Andra kammaren, riksdagen för
första gången å den tid, som grundlagen för dess möten utsatt, så
blir svaret: 10 jan. 1888, men icke: 2 maj 1887.1 Utgår man
a ter från § 5 RO. och med stöd af donna § häfdar, att 1887 års
majriksdag från sin upplösta föregångare »bibehållit egenskapen af
lagtima», d. v. s. erhållit samma befogenheter, som tillkommo denna
i dess egenskap af lagtima, sa faller genast i ögonen, att 1887 års
upplösta riksdag icke hade befogenhet att upptaga grundlagsförslaget
i fråga till behandling, och att 1887 ars majriksdag måste
stats-rättsligt sedt räkna sin samlingstid och begynnelse från 15 jan. 1887,
d. v. s. från en tidpunkt före 1887 års distinktiva val.
Förf. har — och med fullt fog — i sin behandling af
konungens rätt att »afsluta» riksdag upptagit äfven en redogörelse för de
garantier, § 109: 3:o RF. innehåller för denna rätts utöfning. I
allo kunna vi dock icke dela förf:s åsikter härom. Om, när
riksdag afslutas, »bevillningens bela belopp är bestämdt men kamrarna
icke om fördelningen däraf ense, da skola efter den faststälda
be-villningssummans förhållande till den, sora vid föregående riksdag
blifvit fördelad, de i den sista bevillningsförordningen stadgade artiklar
1 Att på så sätt val enligt § 15: l:o RO. skulle kommit att försiggå
mellan de båda behandlingarna, är visserligen faktiskt men från juridisk
synpunkt likgiltigt. Om 1897 års lagtima riksdag, den första i
treårsperioden, upplöses i samband med påbud om nya val, så är ieke den efter
upplösningen sammanträdande riksdagen, men väl 1898 års lagtima möte,
kompetent att, till slutlig pröfning upptaga grundlagsförslag, som å 1897
års upplösta riksdag antagits såsom hvilande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
