Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 ÖFYERSIKTF.R OCH GRANSKNINGAR
redogör för biskoparnes servitia comrnune et minuta, de afgifter
de vid sin utnämning hade att erlägga vid knrian. Först under de
senare ären har nämligen den historiska forskningen med större
uppmärksamhet vändt sig hitåt, och det är första gängen något
skrifves härom pä nordiskt tungomål. Det har därför nyhetens
behag. Det är dock att beklaga det ej förf. haft tillfälle att till
medeltidens slut fullfölja sina forskningar häröfver, ty nu lämnas
endast ett ur sitt sammanhang lösryckt brottstycke, men äfven detta
betingas ju af ämnets begränsning. — Som en röd tråcl går genom
bela afhandlingen förf:s beundran för Valdemar Atterdag och hans
politiska verksamhet. Denna beundran är ju också berättigad, men
dock synes det mig, som om densamma förledt förf. att tillägga
Valdemar större framsynthet, än han verkligen ägt. Ty hvarken
han eller Margareta torde kunnat eller ens sökt bryta den danska
kyrkans förbindelse med kurian, och en själfständig nationalkyrka
lag nog utom deras tankesfär. — Det var ej genom regenterna utan
genom skisinen och ännu mer concilierna samt deras inverkan pä
sinnena, som kurians makt i norden bröts. Det intrycket har
åtminstone jag fatt af 1400-talets påfliga registratur.
Att fullt i detalj granska denna afhandling är synnerligen svårt
för den, som icke har tillgång till herr Mrs egna afskrifter, ty
materialet är ju ännu till stor del otryckt. Äfven för den, som inom
Vatikanska arkivet har tillträde till originalen, blir granskningen
svår, då berr M. aldrig citerar de registerband, hvari handlingarna
ingå, utan endast dessas data. Jag skall därför i det följande
inskränka mig till att endast beröra några vissa punkter, i hvilka
mina åsikter ej öfverensstämma med herr Moltesens, och därvid
hufvudsakligen välja sådana, som kunna vara antingen af särskildt
intresse för svenska läsare, eller ock af större allmän betydelse.
Herr Moltesen börjar sin afhandling med en redogörelse för
ett bref, soni konung Magnus Eriksson skall hafva skrifvit till påfven
Benedictus XII och hvari han som stöd för sin ansökan om
stadfästelsen a Skåne m. ni. åberopat, att Danmark aldrig varit
underkastadt kejsardömet, utan var »skattskyldigt» till den Romerska
kyrkan (maxime carn diotum regnum Dar.ie in nullo umquam
fuerit subiectum imperio sed Romane ecclesie censuale). Härom
säger herr M., att en dansk konung »har sikkert hverken villet
eller kunnet bruge et udtrijk som kong Magnus». Ett skarpt
klander ligger i detta herr Mrs uttalande, men månne ej herr M.
här vid lag dömer för strängt och oriktigt tolkar konung Magnus’
ord? — Först och främst må en invändning göras emot herr Mrs
öfversättning af censualis med skattskyldig. I dess stamord census
kan visserligen ligga betydelsen af skatt, men det kan också betyda
en afgift hvilken som helst. Skatt återigen öfversattes i med. lat.
vanligen med tributum. Censualis kan därför här mycket väl betyda
endast erläggande afgift. Hade konung Magnus däremot velat betona
1 Étude snr le liber ecnsuum de l’église roniaine.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
