Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES POLITISKA HISTORIA 171K—1772
69
ocli (lo diplomatiska förvecklingar, som föranleddes af partikampens
utgång, till dess äfven dessa yttre faror dogo bort, ocli allt syntes
lugnt ocb fredligt, när ändtligen den gamle konungen slöt sina ögon
efter en lång, ofruktbar konungatid.
Den omarbetade skildringen häraf skiljer sig knappast väsentligt
från den äldre formställningen, lilott i ett afseende har författaren
spridt en vida klarare, delvis ny dager öfver händelser och
personligbeter. nämligen med hänsyn till Rysslands nordiska politik ocli
dess förbindelser med Mösspartiet i Sverige. Utom Danielsons arbete:
1 »ie nordisehe Krage 174(1—51 har författaren härför förnämligast
begagnat ryska sändebudet v. Korffs bref till sin regering, hvilka
blifvit afskrifna af professor 11. Hjärne i kejserliga arkivet i Moskva.
Författaren har med mycken försiktighet upptagit ur dessa bref
livad som synts honom bestyrkt genom siu egen innebörd eller
sammanhanget med andra kända uppgifter. Den hejdlösa
parti-fanatism och de »skriande misstag , som derstädes framträda i v.
Korffs depescher, nödvändiggöra en dylik, ytterst försiktig kritik, men
med en sådan lämna de också en mängd nya och värdefulla
upplysningar.
Att Mösspartiet under riksdagskampen 1740—47 stod i den
intimaste förbindelse med Ryssland och Kngland var redan förut ett
kändt faktum, men omfattningen af dessa förbindelser, deras karaktär
i stort eller framträdande i detalj har törst de ryska arkivens
öppnande för forskningen blottat. Därigenom har bela partistriden vid
denna märkliga riksdag tätt en ny bakgrund, som skärper intrycket
af stridens betydelse, förklarar flera af dess enskilda moment, men
ock låter partihatets förvillelser framträda i ännu skarpare ljus.
Ännu mer omarbetad än framställningen af riksdagen är dock sista
kapitlet, som skildrar tiden efter riksdagens slut i dee. 1747 till
konung Fredriks död. Det botande anfallet från Ryssland ocli dess
lyckliga afvärjande genom föreningen af en mängd lyckliga yttre
förhållanden med en fast och försiktig hållning hos den svenska
regeringen har fått en vida bredare och rikare framställning liksom
den ryske ministerns fortfarande försök att genom förbindelser inom
riket framkalla någon oro. som skulle gifva tillfälle att bryta los.
Äfven dessa förhållanden äro bekanta förut, men komina i
Malmströms framställning i sin rätta ram, dä de inordnas i vederbörlig
proportion till ämnets vikt i den fortlöpande skildringen af Sveriges
öden under frihetstiden.
Den allsidiga kännedomen af tiden samt den mogna, skolade,
kritiska förmågan hos dess skildrare, riksarkivarien Malmström, ger
emellertid ett särskildt intresse at hans framställning af de svenska
mösschefernas mer än tvetydiga intriger med Ryssland. Författaren
har hvarken låtit förleda sig af någon sorts patriotism eller annan
pietet att dölja eller försköna detta sorgliga faktum, ej heller till att
okritiskt acceptera hvarje rykte och förhastadt döma. Detta
framträder i synnerhet vid omdömet om Mössornas förnämste ledare
Åkerhjelm, som förut prisats af många såsom den svenske Cato och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
