Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ERINRINGAR
7
sysselsatta med skrifvandet af detta krigs historia, upptäcka några
sådana, är det deras både rätt och plikt att framhålla dessa, men
jag är i så fall också öfvertygad om, att detta kommer att ske på
ett fullt objektift sätt, så att hvarje sak får gälla, för hvad den
verkligen är. Hitintills hafva emellertid icke några sådana fel
blifvit påvisade, och icke heller har herr II. kunnat göra det. Men
menar nu denne, må sä vara, att L. icke såsom generaladjutant
låtit någonting komma sig till last, han har dock gifvit
Wachtmeister en mängd dåliga råd och är sålunda icke utan skuld för
expeditionens olyckliga utgång. Jag svarar därpå, att detta
hvarken är af någon bevisadt eller kan af någon styrkas. Hvad
Wachtmeister och Lagerbring möjligen talat vid hvarandra, det vet
ingen. Wachtmeister har därom icke sagt ett ord och Lagerbring
icke heller, lika litet som någon annan af de i expeditionen
deltagande. Att då, långt efter det samtlige de medverkande gått ur
tiden, komma och lägga än det ena, än det andra obevisade
yttrandet i deras mun, är ett tillvägagående, som åtminstone icke kan
kallas ridderligt, och så gör icke heller någon historisk författare,
som har anspråk på aktning för sig och sina skrifter. Man har
visserligen i den omständigheten, att Lagerbring år 183G uppträdde
offentligt till försvar för sin gamle general, velat se ett bevis för
att, han redan under e.cpeditionen framställde de åsikter, ban i
nämnda skrift förfäktar, men till en sådan slutsats eger man intet
berättigande. Man bör nämligen komma ihåg, att Lagerbrings
sistnämnda år utgifna »Betraktelser - voro uteslutande ett försvar för
Wachtmeister, som blifvit många gånger pä ett skoningslöst sätt
anfallen, och att Lagerbring där söker i så förmildrande dager som
möjligt framställa Wachtmeister åtgöranden är en alldeles naturlig
följd af skriftens karaktär af ren försvarsskrift. Man har också
velat påstå, att denna Lagerbrings skrift var afsedd lika mycket till
försvar för författaren själf som für Wachtmeister, men detta är ett
fullkomligt misstag, hvilket bäst bevisas af det enkla sakförhållande,
ott Lagerbring hvarken då eller sedermera under sin återstående
lefnad, någonsin var utsatt för ett enda anfall med anledning af
sitt personliga deltagande i expeditionen. Han hade därför vid
detta tillfälle icke den minsta anledning att uppträda till sitt eget
försvar. Först 18 ar efter hans död utsåddes genom Sparres
broschyr det giftiga frö, som, efter att sedan hafva spirat upp till
planta, nu slutligen under herr H:s speciella hägn synes vilja slå
ut i full blom. För att nu betaga samma planta möjligheten af att
äfven sätta frukt torde tiden vara inne att upprycka den ined
roten.
Dä emellertid herr IL, såsom ofvan påpekades, ej förmått
framkomma med ett enda bevis för sina påståenden och anklagelser,
har han också sett sig nödsakad att framställa dem i uttryck sådana
som »det ser likväl ut, som om Wachtmeister i det längsta velat
fortsätta marschen söderut, men att Lagerbring förmått honom att
afbryta densamma, det synes således hufvudsakligen ha varit La-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
