- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Sjuttonde årgången. 1897 /
16

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

g. lagerbring

en jemmerlig beskrifning på Wachtmeister oroliga natt, under
hvilken han var plågad af ovisshetens alla kval». Wachtmeister
skildras dock allmänt såsom en lugn och kallblodig om ock något
obeslutsam natur. Icke heller bör man sätta mycken tilltro till
Klingstedts berättelse om, att Wachtmeister pä den förres enträgna
framställning 0111 brons brännande, skulle slutligen uppmanat
Kling-stedt att gifva order därom. I)et är icke sannolikt, att en general
i fält uppmanar en intendent att i sitt ställe gifva order ät trupperna.

Emellertid har herr H. icke nöjt sig med att återgifva endast
yttranden. Sparre liar på ett ställe råkat att omtala, hurusom
man under sjöresan hos Puke, som hade sin uppmärksamhet i
främsta rummet riktad på själfva manövern, dock kunde se, huru
tankarne1 äfven sysselsattes med därutöfver gående funderingar .
Jag frågar, huru i all världen kan man se och veta, hvad en
människa tänker? Men äfven denna godbit har herr H. slukat och
befunnit sig väl däraf. Han har emellertid flyttat om ett och annat
ord i Sparres beskrifning och därigenom trott sig befriad från att
använda citationstecken. I hvad mån detta varit befogadt, må
läsaren själf döma, sedan jag här anfört såväl Sparres som H:s
framställning. Sparre säger sid. 43...... »och man kunde ej säga

att ban försummade visa Wachtmeister all möjlig uppmärksamhet.
Likväl höll ban sig mycket på däck, där ingen, enligt sjöetiketten,
nalkas den högste befälhafvaren om bord, utan kallelse. Det
fortsatta bemödandet att fä vara ensam väckte därför ingen
uppmärksamhet, ty han borde med egna ögon iakttaga huru hans gifna
befallningar utfördes och genast vara till hands för att kunna
förändra kurs in. in., men de som närmare kände honom sågo huru
tankarne äfven sysselsattes med därutöfver gående funderingar.

Herr H. skrifver om samma ämne sid. 143 ...... »Och man

kan ej säga annat, än att öfveramiralen äfven i öfrigt under färden
visade generalen all möjlig uppmärksamhet. Puke höll sig dock
mycket på däck, där ingen enligt sjöetiketten fick nalkas högste
befälhafvaren ombord utan att vara kallad. Att Puke ville vara
ensam väckte likväl ingen uppmärksamhet. Ty man förstod, att
han med egna ögon ville iakttaga huru hans befallningar utfördes
samt genast vara till hands för att kunna förändra kurs m. m.
De som kände honom närmare sågo dock huru tankarne
sysselsattes med därutöfver gående funderingar.» Detta lilla försök från
herr H:s sida att få sin uppsats att verka såsom originalarbete
torde sålunda kunna betecknas såsom väl groft, och sä längt borde
väl herr II:s arbetsförmåga hafva sträckt sig, att han orkat med
att förse hela detta stycke och icke endast sista meningen med
citationstecken.

Jag vill därmed icke hafva sagt, att icke herr H. mycket väl
kan behöfva hjälpa upp sin stil med längods från andra författare,
ty hans framställning är icke alltid så synnerligen fängslande. Någon
enstaka gång har väl äfven ban försökt att »gifva sin ande flykt».

1 Kurs. af mig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:04:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1897/0500.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free