Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTIAN v:s ÖFVERFALL PÅ HOLSTEIN-GOTTORP
13
Kristian V gifvit anledning till långt större ombrage än
förmyndarestyrelsen i Sverige, i det att Gyldenlöve lagt
sig i Östersjön med 7 fregatter. Efter denna diskussion
resolverades, att med flottans utrustning och skeppens
läggande ut på redden skulle fortsättas som förut.1
Det var emellertid icke blott från svensk sida, som
man i följd af de förändrade konjunkturerna fruktade
öfvergrepp af Danmark gent emot hertigen. Kurfursten af
Brandenburg visade äfven dylika farhågor. Man kunde
lätt förutse, skref kurfursten till sin minister Danckelmann
vid pinnebergska kongressen, att konungen i Danmark efter
Karl XI:s död skulle drifva den holsteinska saken med
vida större hauteur än förut. Danckelmann skulle därför
bevekligen tala med de danska ministrarne och isynnerhet
flitigt afråda all aktualitet, som man å dansk sida skulle vilja
göra min af att tillgripa. Danska regeringen hade ingen
orsak att tänka på krig och aktualitet, då hertigen var
villig att bifalla, hvad Kristian Y med rätt och fog kunde
pretendera. Man borde i Köpenhamn betänka, att om
också konungen af Sverige var död, hans koncilium och
ständigt rustade krigshär fanns kvar. Förmodligen skulle
svenska förmyndarestyrelsen fortsätta Sveriges forna
politik mot huset Gottorp och ej så lätt lämna hertigen i
sticket. För hertigen åter skulle Danckelmann framhålla,
huru det numera, då huset Gottorp förlorat ett så starkt
stöd, allt icke var en passande tid att uppträda trotsigt
och envist. Under den svenske konungens minderårighet
kunde hertigen ej hoppas på lika starkt bistånd från
Sverige som under Karl XI:s lifstid. Det var därför hög tid
att tänka på en billig öfverenskommelse och ingå en sådan
förlikning med Danmark, som vore fast och orubblig och
ej kunde omintetgöras af jalousie och misstroende.2
Äfven genom sin minister Falaiseau i Köpenhamn lät
kurfursten göra allvarliga påminnelser. Han framhöll, huru
danska regeringen vid den i Sverige timade förändringen
möjligen komme att uppträda hårdare mot hertigen än förut.
Falaiseau skulle därför afråda all våldsamhet, så att man
1 R&dsprotokoll hållet på Carlberg 10 maj 1697. SEA.
s K arf ursten Fredrik III till Danckelmann 28 april 1697. Dänemark.
Streit mit Holstein-Gottorp. BSA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
