Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
EMIL OLMER.
våldsamheter måtte strax i deras begynnelse stämmas ned
och dämpas, innan de finge tid att slå rötter till ett
långvarigt krig. Med en eskader krigsskepp skulle de lätt
kunna hejda Danmarks framfart, och de kunde vara
försäkrade om Sveriges allvarliga biträde.1
Äfven dref förmyndarestyrelsen med allvar på, att
trupptransporten till Tyskland måtte kunna försiggå så
fort som möjligt.4 Regeringens order om adelsfanans
mönstring i Sverige och Finland torde ock ha sin anledning uti
den befarade brytningen med Danmark.3 Den 2 juni fick
generalguvernören Nils Bielke i Pommern befallning att
utan uppskof göra sådan anstalt med de trupper, som
stodo under hans kommando, att dessa, när så blef nödigt,
måtte kunna bryta upp och förena sig med de
lüneburgska.4
Den 3 juni hölls åter en viktig öfverläggning i rådet.
Under diskussionen kom man att tala om, hvad man hade
att vänta af andra makter till hertigens favör.
Oxenstierna framhöll, huru den engelske och holländske
ministern i Stockholm afrådde från trupptransporten. De
menade, att Danmark med sina fregatter i Östersjön skulle
lägga hinder i vägen för densamma. Betecknande för, hvad
man vid denna tid i Sverige tänkte om sjömakternas och
särskildt Hollands politik är, hvad Stenbock därefter
yttrade. Han menade, att danska regeringen, emedan den för
sitt anfall mot hertigen utrustat så litet trupper, hade stöd
af någon annan makt. Kanske var det just Holland, som
gaf Danmark understöd, något som dess kallsinnighet vid
skilda tillfällen nogsamt gjorde troligt. Han framhöll
äfven, att man kunde vänta dylikt af England och äfven af
kejsaren, hvilken senare visade kallsinnighet på grund af
det Mecklenburgska oväsendet. Kristoffer Gyllenstierna
uttalade liknande tankar och menade, att sjömakterna helst
1 K. M. tül Lillieroot och Leyoncrona 2 juni 1697. Utr. Eeg. SEA.
2 K. M. till amiralitetskollegium 14, 29 maj och 3 juni 1697. EEeg.
SEA.
8 K. M. till alla rikets landshöfdingar 15 maj 1697. EEeg. SEA.
Sä gaf nämligen Karl XI i början af år 1696, då man befarade brytning
med Sanmark, en alldeles lika order. Till alla rikets landshöfdingar 31 jan.
1696. EEeg. SEA.
4 K. M. till NiIb Bielke 2 juni 1697. Utr. Eeg. SEA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
