- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Adertonde årgången. 1898 /
52

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

52

STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN

Genom Bäckerströms memorial har således icke
religionsfrihets-frågan blifvit väckt vid riksdagen. Redan af denna orsak kan det
i betydelse alls icke jämföras med Chydenii memorial, som hade
författats redan i början af december föregående år, då Chydenius
jämväl vidtagit sina förberedande mått och steg.1 Äfven med hänsyn
till tankarna är Bäckerströms memorial afgjordt underlägset Ohydenii;
det ljuder som ett svagt eko af dennes starka maningsrop. Hvad
som yttras i Bäckerströms biografi, att nämligen han »ådrog sig en
synnerlig uppmärksamhet genom sitt ingifna, mogna och väl
utarbetade betänkande om fri religionsöfning»,2 innebär därför en
mycket stor öfverdrift. Äran af att hafva väckt
religionsfrihets-frågan i prästeståndet tillfaller ovedersägligen Anders Chydenius ensam.

För utredandet af frågan, huru religionsfriheten genomdrefs vid
riksdagen 1779, är det Bäckerströmska memorialet emellertid af
värde. Det ger anledning till en närmare granskning af denna

fråga och särskildt af konungens ställning härtill.

» »

Det stod i öfverensstämmelse med Gustaf lits hela, af den
franska upplysningsfilosofien påverkade åskådning, att han var en
varm vän af religionsfrihetens införande i Sverige. I trots af det
motstånd reformen hade rönt från kyrkligt och annat konservativt
håll, skydde Gustaf icke heller att öppet ådagalägga sina sympatier
i detta afseende. Redan uti det i konungens kansli uppsatta
riksdagsbeslutet heter det (§ 7): »Kongl. Maj:t hafver i nåder med oss
instämt uti ett lika tänkesätt och ansett denna vår underdåniga
proposition såsom en den mest hedrande för mänskligheten och för
en upplyst, fri nation samt således i nåder därtill samtyckt med
alla förberörda inskränkningar.»3 Ett uttryck för glädjen öfver att
få genomföra denna reform under sin regering utgör den medalj
Gustaf lät slå i anledning af riksdagsbeslutet om religionsfrihet.4
Ur kungörelsen af den 24 januari 1781, till formen ett verk af
Elis Schröderheim,5 men till andan förvisso Gustafs eget, framlyser
samma tillfredsställelse flerstädes i den skickligt och med tillbörlig
éclat affattade ingressen.6 Hvilken vikt konungen fäste vid detta
sitt »toleransedikt», synes ock däraf att förordningen daterades på
konungens födelsedag och att G. Ph. Creutz, då ambassadör i Paris,
anbefaldes att genom publikation göra den bekant i Frankrike.7

1 Se Chydenii själfbiografi i Politiska skrifter, s. 433.

» Löfgren, a. a., s. 369.

s Modée, Utdrag ur publique handlingar, XI, s. 608.

* B. E. Hildebrand, Svenska minnespenningar, II, b. 177 f.

6 Odhner, a. a., II, b. 43.

• Se Modée, a. a., XII, s. 138 ff.
’ Odhner, a. a., II, b. 43, 45.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:04:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1898/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free