Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»CANCELL.ERBN LAURENTII ANDREÆ TANKAR OM PRESTERSKAPET» 61
på gamla tyska ordspråket pfaffen i m weltlichen rath,1 undt hunden
in den Kierchen sinnd nicbt viel ntitz gewesen.»2
Det är uppenbart, att den okände författaren aldrig haft för
afsikt att meddela något aktstycke från reformationstiden eller ens
tänkt sig möjligheten af, att hans uppsats i dess helhet skulle kunna
bli tagen för ett sådant eller misstänkt såsom ett literärt falsarium.
Han har helt enkelt velat bevisa, hvad slutpåståendet säger, att
präster ej böra inmänga sig i politiska göromål, som öfverskrida
deras ämbetes villkor, och i denna bevisning har han anfört dels
de tankar, Laur. Andreæ yttrade »då reformationsverket förehades»,
fritt refererade efter Celsius,3 dels bibelspråk ur Gamla och Nya
testamentet med inskjutna egna reflexioner, dels ett åberopande af
1680 (?) års protokoll och akter, Augsburg. Bekännelsen,
framstående teologer och kyrkorättslärare samt prästerskapets privilegier
af år 1650.
Bör denna fråga härmed, så vidt jag kan se, anses afgjord,
så återstår att undersöka hvilka sannolikheter, som kunna erbjuda
sig beträffande tiden för och anledningen till uppsatsens författande.
Afskriften förekommer i samma lägg som ett stora sekreta
deputa-tionens protoköllsutdrag dateradt den 29 januari 1752. Det synes
ingalunda oantagligt, att dessa förmenta »Cancelleren Laurentii
Andreæ tankar», liksom några dels på följande sida dels längre
fram i samma band upptecknade sarkastiska anspelningar på de
politiska förhållandena, tillkommit under 1751—52 års riksdag, då
bl. a. inom prästståndet i anledning af mindre sekreta deputationens
betänkande angående sättet att utse kanslipresident ett häftigt
meningsutbyte ägde rum mellan domprosten Bælter och biskop
Brovallius m. fl., hvarvid den sistnämnde fällde det stolta yttrandet,
att »den idén, att ständer kunna fela, är emot rikets fundamentallag.»
Sin uppfattning utförde han sedan i sitt ryktbara betänkande: »om
irriga begrepp rörande fundamentallagen». Att gent emot ett sådant
häfdande af ständernas maktfullkomlighet Bælter kunnat anse sig
uppfordrad att uppteckna de skäl, han ansåg tala för sin åsikt
särskildt beträffande de tillbörliga gränserna för prästerskapets anspråk,
1 I hds. står: ein weltlichter raht, hvilket jag antagit vara skriffel
för: im weltlichen rath.
* Efter viel är ett mellanrum, där ett ord synes vara ntraderadt, och
gewesen synes vara ändradt till gieivesen, hvilket röjer, att afskrifvaren
ej synnerligen väl förstått originalskriften. Med afseende på texten hos
Thyselius må anmärkas ett par fel: s. 3 bör efter Math. 20. 25. 26 i
samma rad följa: I weten etc. samt efter March. 10 Cap. 42. 43 v. det
af Thyselius i noten anförda citatet (Thys. har låtit vilseleda sig däraf,
att afskrifvaren, som uteglömt det första citatet, skrifvit till det i
marginalen); s. 4 läser Thys. Förbiedeene, i hds. står, ehuru otydligt,
För-bilderne.
3 De betänkligheter, jag förut (i Tidskr. för Teol. 1893 s. 482 ff.)
uttalat emot, att »tankarne» skulle vara hämtade från Celsius, försvinna, då
den förutsättning med afseende på uppsatsens syfte, från hvilken Thys.
utgått, är undanröjd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
