Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
görtz’ bref ur fängelset i arnhem 1717 107
det kunde ske, när allt vore färdigt till aktion.
Jakobi-terna måste hafva förtroende till oss. Pengarna måste först
lemnas och det genast; de 300,000 rdr behöfdes nödvändigt
för sjöutrustningen. Själf hade han uppspårat ett fjärde
100,000-tal, och det i England.1 Planen för »1’affaire
principal» kunde sedan skickas till konungen. Grillade han den
ej, skulle han sätta sin heder i att samvetsgrant
återbetala penningarna, så att långifvarna ej behöfde frukta
förlust. Erbjudandet af penningar på andra villkor än
återbetalningsskyldighet skulle genom den goda vilja, som däri
framlyste, mera beveka konungen att lämna den önskade
hjälpen än uttryckliga bestämmelser i den riktningen. Vore
konungen sinnad att flytta krigsteatern till Storbritannien,
skedde det kanske bäst under förevändning att hämnas
konung Georgs ovärdiga beteende och att upprätthålla
Englands frihet.2 Men framförallt måste jakobiterna lämna
pengar, och det endast under formen af purt lån. På denna
bas hade han nu börjat saken med konungen. Gillades ej
Görtz’ förslag, kunde han icke alls vara med om företaget.
Till ett meddelande att tsar Peters lifmedikus och
geheimeråd, skotten Areskine, i bref till sin frände lörd Mar
försäkrat om tsarens böjelse för fred med konung Karl och
en »conjoncture» till förmån för Pretendenten satte Görtz
ej full lit, men medgaf, att en sådan kanal till tsaren som
Areskine vore förträfflig. >
Görtz’ bref slog ned som en bomb i det jakobitiska
lägret. En af hufvudmännen i England besvor Gyllenborg8
att ej visa det för några flere af hans anhängare.
»Chevalier de S:t Greorges» (ett jakobitiskt namn på Pretendenten)
anseende skulle i och med detsamma vara slut, och hans
anhängare, som hittills försvarat Sveriges sak i landet och
parlamentet, skulle, »si leur coupe manque», blifva dess
oförsonliga fiender. Den kände ej engelsmännen, som trodde,
att de, utan hänsyn till egna intressen, skulle »par respect
ou d’amitié» lämna pengar åt en främmande furste. Och
hvad lönade det att tala om vinst på det ifrågasatta lånet
med dem, som hade att lyfta sina 7 à 8 procent på säkra,
1 Syftar pä den ofvannämnde icke-jakobitens förespegling.
’ Här sl&r Görtz in pä den välvillige icke-jakobitens tankegäng.
s Gyllenborg till Görtz d. 4 dec. 1716.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
