Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAHL XII.-S SISTA FÄLTTÅG
245
och den största af alla, hvilken oss allt intill den stunden
har kunnat hända.»1 »Ingen infödd», säger Rhyzelius, »vàr,
som icke af hjärtat beklagade detta dödsfall med Jeremiä
ord: Af vårt hufvud är kronan fallen. Ack ve, att vi så
syndat hafver!»2
Redan den 1 december — dagen efter dödsfallet —
sam-mankommo de vid Fredrikshall närvarande generalerna på
kallelse af fältmarskalkarne Rehnschiöld och Mörner till
en öfverläggning, då man beslöt att upphäfva belägringen
och draga trupperna ur Norge. Om detta beslut skrefvo
Rehnschiöld och Mörner redan samma dag till rådet,
yttrande därvid bland annat: »Och som igenom detta aldrig
till fyllest beklageliga dödsfallet krigsoperationerna här i
Norge har kommit till att studsa, så hafva vi för eders
excellitier ej bort förtiga, det vi uti Hans Durchlautighet
Hertigens närvaro hafva låtit kalla samtliga herrar
gene-ralerne tillsammans och med dem noge öfverlagt, hvad vid
så beskaffade konjunkturer voro tillgörandes, hafvandes
man där under enhälleligen för godt funnit att ej allenast
opphäfva Fredrikshalls belägring utan ock efter hand draga
regementerne tillbaka hemåt riket, till hvilken ända man
först låter artolleriet och de sjuka gå för ut, och sedan, så
fort som det sig göra låter, regimenterne marschera efter:
Ty ehuruväl Hans Högstsal. Maj:t så vida i lifstiden med
Fredrikshalls belägring avancerat hafver, att man fuller
kunde inom någon tid göra sig hopp om dess emporterande,
så hafva vi ändå intet funnit det lända riket till någon
särdeles båtnad, att man sådant fullfölja skulle, emedan
ej allenast en oundvikelig manspillan är dessförinnan, så ai
sjukdom vid hela arméen i denna sena höstefciden som af
fiendens motvärn, att befara, utan måste också en
tillräc-kelig armée hållas på benen till ortens soutien och försvar,
1 Horn till v. Müllern is/n. Bland bref till ombudsr. v. Müllern.
* Rhyzelii dagbok. Jfr dock Th. Fehmans bref till general E. Sparre
®/u (Sv. hist. tidskr. 1886, b. 254) samt A. ßiben till »Bror» 6/i 1719
(Stjern-eld-Gyldenstolpeska handl. Uppsala bibi.). Eiben (sannolikt arkiater
Ri-ben) skrifver efter omnämnandet, att man höll på med att rannsaka om
Görtz, von Dernaths och depntationens skrifter och bedrifter, »att ännn
allenast Air dem några veckor hade varit af nöden till att fullborda hela
rikets grundeliga undergång; när nöden är störst, kommer Gud med hjälp,
att människior må slippa den mödan att tillskrifva sig något särdeles–-
Hela armeen är nu i landet igen och blir med Guds hjälp conserverat, där
densamma eljest inom några veckor hade varit i grund utrotat».–
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
