- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Adertonde årgången. 1898 /
254

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

254

J. A. LA GERM ARK

Genom kunskapare, som bröderna Peder och Hans
Colbjörnsen anskaffat, fingo Landsberg och Lutzow åtskilliga
underrättelser om hvad som »tilldrog sig vid svenskarnes
återtåg ur Norge och den närmaste tiden därefter. Så
inberättade de bland annat, att stor sjuklighet rådde i de
regementen, som kommit från Norge, ja, att soldater dogo
i hundradetal, att Bohuslän var så ruineradt, att det på
länge ej kunde resa sig, att defensionstornen därstädes
lämnats utan besättning, att den svenska flottiljen som
användts i Iddefjorden, förlagts vid Sundsborg utom en
half-galer, som af oaktsamhet förlorats vid Furuvarp, att man
på sistnämnda stället dels kvarlämnat några mörsare och
kanoner på stranden, dels kastat en del proviant och några
kanoner i sjön, hvilket fältmarskalken Mörner upptagit
onådigt och önskat få dem, som varit orsaken därtill,
befordrade till straff, att 2/s af båtsmännen hemförlofvats och
att de kvarvarande bevakade fartygen, att man försökt att
från Pilgården bortföra belägringsartilleriet, men ej kunnat
bortföra allt, utan man hade måst nedgräfva en mängd
kanoner samt yxor, spadar och hackor, hvilket allt
bevakades af grenadierbataljonen, att man några dagar efter
konungens död hört af öfverstlöjtnant Schlippenbach, att

i de regementen, som efter återtaget nr Norge kvarlämnats vid gränsen.
Af de indelta regementena, Bom fingo tåga hem, är sjnkligheten störst i
Upplands och Västmanlands. — Hvad lifgardet till foti angår, är det bekant,
att detta reg. lidit mycket under fälttåget, men detta berodde naturligtvis
därpå, att det måste gå i fält med dålig beklädnad (Riksdagen i Stockh.
1719 af P. G. Cederschöld. Bih., s. 324), hvarjämte förplägningen, innan
det lämnade Stockh., synes hafva varit mycket dålig. General E. Sparre
skrifver n/io från Örebro till sin fru: »Gardena ha sagt här vid
genomtågandet, att de hoppas aldrig återse Stockholm, där de skulle dö af hunger.
Jag tror, att bönen skall bli hörd för många af dem>... Sv. hist. tidskr. 1886,
s. 255. Af Jönköpings reg., som också hade dålig beklädnad, hade under
okt., nov. och dec. 49 man rymt och 145 dött. Af trossdrängarne hade 11
rymt och 43 dött. De flesta hade dött och rymt i dec. Odat. extrakt i
krigaark. Det bör dock ej förtigas, att sjukligheten varit stor äfven bland
trupper, som ej deltagit i norska fälttåget, såsom i Östgöta tremänningsreg.
och i Bergsreg. (af detta reg. voro dock 2 komp. i Norge). Hvad Hallands
regemente angår äro uppgifterna svåra att förstå. Regementet bestod i
sept. 1718 af 953 man. Enligt Mankells förteckning utgöra de tjänstduglige
och sjuka tillsammans blott 675 man. men i ett allerunderdånigst
memorial af O. W. Stael von Holstein, dat.’ Stockholm "/» 1719, säges, att reg.
med grenadierer och furirskyttar utgjordes af 760 man, hvarjämte man
hade »förhoppning att igenfå de öfver 100 man rymde och sig uti Halland
uppehållande». Bref bok för år 1719. Krigsark. När den ofvannämnda
rymningen ägt rum, kan jag ej uppgifva. Möjligen hafva dessa 100 man
utskrifvits, men ej infunnit sig, då regementet skulle tåga till Norge.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:04:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1898/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free