Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FÖRSTA DIPLOMATISK-HISTORISKA KONGRESSEN, I HAAG 273
Till sist beslöts, att nästa kongress skulle sammanträda år
1900 och att valet af plats för densamma, sedan ingen af de tre
föreslagna orterna, Bern, Bukarest och Zürich, antagits, skulle
öfverlämnas åt bestyreisen.
Redan före den första allmänna sammankomsten hade för
föredrag och vetenskapliga diskussioner en fördelning i sektioner ägt’
rum samt deras ordförande — på samma gång kongressens
vicepresidenter — utsetts. Inom den l:sta eller s. k. tyska sektionen,
under presidium af Erdmannsdörffer, Venevitinov (ryss) och Browning,
skulle enligt programmet hållas ej mindre än 16 föredrag, ett stort
antal för tre dagars tämligen korta sammanträden. Den andra
sektionen, under J. Lahczy (ungrare), M. G. Holban (rumänier) och
Bikelas (grek), bjöd på 10 talare. För den 3:dje, under F. M. C.
Asser (holländare) och Vesnitj, hade 8 forskare lofvat sin
medverkan, och i den 4:de, under Whiteley, skulle 5 afhandlingar
uppläsas. Sammanlagdt skulle således 39 föredrag hållas. Emellertid
kom en stor del af dem ej att framföras, bl. a. därför att
författarne ej infunnit sig. Så var förhållandet med fransmannen Casati,
hvilken lofvat ett meddelande, som ensamt bland alla behandlade
ett ämne af speciellt intresse för en svensk historiker: »Une
ambassade héroïque et un grand ministre de la guerre sous le
Directoire. — Note sur le général Bernadotte d’après des documents
nouveaux.» För öfrigt var det förenadt med stora svårigheter att
få åhöra ett föredrag, som man önskade, emedan ordningen ibland
talarne ej var på förhand bestämd. Man visste ej hvilken tid på
dagen eller hvilken dag det eller det föredraget skulle hållas,
eller om det öfver hufvud taget skulle förekomma. Lägges härtill
det på fyra håll ofta samtidigt pågående arbetet, framträda
svårigheterna så mycket tydligare. Den intresserade kunde emellertid
trösta sig med att hvad han ej fått höra, komme han att få läsa.
Föredragen skola nämligen tryckas i kongressens förhandlingar.
Dock lär, enligt hvad man enskildt meddelade, detta ej vara fallet
med alla. En och annan (t. ex. Erdmannsdörffer) talade så att säga
improvi8eradt, med stöd af några anteckningar, och som inga steno-’
grafer funnos till hands — en olägenhet, som hade sin grund i
pressens åt så många andra håll splittrade uppmärksamhet1 och i
kongresskassans begränsade tillgångar — stannar ett sådant
föredrag inom åhörarekretsen, så framt talaren ej mot förmodan skulle
besvära sig med att fatta det i pennan för förhandlingarna. Andra
ämnade till trycket befordra sina föredrag, såsom de själfva funno
.för sig lämpligast.
Såsom exempel på mångfalden af de ämnen, om hvilka
anförandena rörde sig, må det tillåtas omnämna några af dessa. Prof.
Gothein (Bonn) talade, ntan papper och med osvikligt minne, en
1 Historisk-patriotiska återblickar och biografier med anledning at
drottningens öfvertagande af regeringen, redogörelser för
hyllningsfestligheterna, beskrifningar öfver en allmänn utställning af handaslöjd och
förberedelser för presskongressen 1 Amsterdam upptogo tidningarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
